Allt du behöver veta om tarmslemhinnan & tarmbarriären

Tarmhälsa

Att kosten är viktig för vårt mående vet de flesta. Men få känner till hur viktig rätt näring är för tarmslemhinnan och tarmbarriären och hur kritisk deras funktion är för vår hälsa och risk för sjukdomar. I denna artikel djupdyker vi i detta komplexa men viktiga ämne!

Idag vet vi att vad vi äter har en oerhört stor inverkan på vår hälsa både på kort och lång sikt. Kosten, som under en livstid kan uppgå till bortåt 60 ton, passerar vår kropp genom mag-tarmkanalen. I tunntarmen tas det mesta av näringsvärdena i kosten upp såsom kolhydrater, fett och proteiner. I tjocktarmen tas också en del näringsämnen som vitaminer och mineraler upp av kroppen, men framför allt är det här som kostfibrerna i maten spjälkas av vissa bakterier. Vid den mikrobiella fermenteringen av kostfibrer bildas viktiga näringsämnen som bland annat kortkedjade fettsyror och andra metaboliter som bygger tarmslemhinnan och tarmbarriären. En robust tarm som håller tarmfloran i symbios och på plats i tarmen är helt grundläggande för vår hälsa.

kost för en robust tarm
En robust tarm – avgörande för vår hälsa

Mikroorganismer finns i hela magtarmkanalen, från munnen till tarmen. För att mikroorganismerna ska stanna kvar i tarmen och inte tränga in i kroppen, så omsluts de av en tarmvägg. Det yttre lagret av tarmväggen mot kroppen utgörs av tarmbarriären medan det inre lagret mot tarmen benämns som tarmslemhinnan. Många gånger görs ingen distinktion mellan dessa två lager utan används omväxlande synonymt.

I tjocktarmen återfinns den största delen av mikroorganismerna. Här huserar cirka 100 triljoner mikroorganismer, vilket är en svindlande mängd. Vi glömmer ofta bort alla dessa mikroorganismer och har bristande kunskap om hur de påverkar oss och vad vi kan göra för att de ska leva i symbios med vår kropp. Genom bland annat en fiberrik kost och litet intag av skadliga ämnen som till exempel alkohol och mediciner, så ges goda förutsättningar för en tarmflora i symbios som producerar rätt näringsämnen för en robust tarmslemhinna och tarmbarriär.

Tarmslemhinnan och tarmbarriären spelar en kritisk roll för vår hälsa. De har en avgörande roll för att å ena sidan absorbera viktiga näringsämnen för kroppen och å andra sidan hindra bakterier och andra mikroorganismer att ta sig ut i kroppen. Med en robust tarm minskas risken för att kroppens immunförsvar aktiveras med olika grader av inflammation, symtom och andra sjukdomar som följd. Många av dagens folksjukdomar anses ha sin utgångspunkt i en kronisk inflammation.

Vad är tarmslemhinnan?

Tarmslemhinnan är en tunn, skiktad vägg som fodrar våra tarmar, tunntarmen och särskilt tjocktarmen. Tarmslemhinnan kallas också för mukosa (mucosa på engelska). En del av mikroorganismerna passerar bara genom mag-tarmkanalen medan andra residerar (bor) längs med tarmslemhinnan. Det är väsentligt att tarmslemhinnans miljö är gynnsam för att bland annat bakterierna ska uppträda på ett sådant sätt, så att koppens immunförsvar accepterar dem och inte aktiveras. En tarmslemhinna som förtvinar kan medföra, att tarmbakterier kommer för nära tarmbarriären, varvid immunsystemet reagerar med inflammation (se bild 1)

Denna komplexa struktur på slemhinna och barriär arbetar tillsammans för att utföra flera avgörande funktioner som påverkar vår hälsa.

Vilka funktioner har tarmslemhinnan?

1. Upptag av näringsämnen: Upptaget av näringsämnen som kolhydrater, protein och fett sker i tunntarmen. Kostfibrer kan kroppens enzymer inte själv spjälka utan fibrerna går vidare till tjocktarmen där de kan fermenteras till bland annat kortlkedjade fettsyror av vissa bakterier. Om de rätta bakterierna saknas kan fibrerna omvandlas till gaser som till exempel koldioxid, vilket brukar resultera i känsla av sk ballongmage.

2. Immunförsvar: Immunceller som finns i tarmbarriären är en del av kroppens immunförsvar och hjälper lokalt till att identifiera och bekämpa infektioner och andra hot mot hälsan.

3. Ger god miljö för tarmfloran: Genom mikrobiella fermenteringsämnen tillförs tarmslemhinnan näringsämnen som gynnar en tarmflora som är i symbios med kroppen. En robust tarmslemhinna utgör en miljö som är grundläggande för att bakterier ska uppföra sig på ett sätt som kroppen accepterar och därmed inte behöver aktivera sitt immunförsvar. Vid en ogynnsam miljö kan bakterier ändra karaktär och bli till mindre tolerabla bakterier, som därmed aktiverar kroppens immunförsvar med olika grader av inflammation och symtom som följd. Dessa inflammationer ligger mest troligt också till grund för många folksjukdomar.

Vad är tarmbarriären?

Tarmbarriären refererar till det skyddande lager som hindrar bakterier och stora molekyler från att tränga in i kroppen. Täta fogar (eng. tight junctions) kan liknas vid en dragkedja som formar en ogenomsläpplig barriär.

Vilka funktioner har tarmbarriären?

Skydd mot skadliga mikroorganismer i kroppen: Tarmbarriären fungerar som ett skydd för att förhindra skadliga mikroorganismer, som svamp, bakterier och virus, från att tränga in i kroppen. Vid en skör och genomsläpplig tarmbarriär kan bakterier tränga in i tarmen och aktivera vårt immunförsvar för att skydda oss. När immunförsvaret gång på gång irriteras kan låggradig inflammation uppstå som kan ge en rad symtom och sjukdomar som följd. Många av dagens folksjukdomar, som bland annat IBS, hjärt-kärlsjukdom, leverinflammation, diabetes typ2, artros, depression och Alzheimers kan ha sitt ursprung i en dysfunktionell tarmslemhinna och -barriär.


Vad påverkar tarmslemhinnan och tarmbarriären?

En hälsosam tarmslemhinna och tarmbarriär är avgörande för övergripande välmående och långsiktig hälsa. Vissa faktorer kan skada eller påverka tarmväggen negativt:

1. Processad och fiberfattig kost: Ultraprocessade livsmedel, för mycket socker och fett kan skada tarmslemhinnan och orsakar inflammation. En fiberfattig kost kan också leda till näringsbrist i tarmen. Vissa kostfiber fermenteras av bakterierna i tarmen och de näringsämnen som då skapas blir till näring för tarmslemhinnan och -barriären. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag på 25 – 35 gram kostfiber per dag. 7 av 10 svenskar får i sig för lite fiber.

2. Stress: Långvarig stress kan påverka tarmfunktionen och leda till inflammation i tarmen. Tarmen och hjärnan står i direkt koppling till varandra genom vagusnerven.

3. Användning av antibiotika och andra mediciner: Överanvändning av antibiotika kan störa tarmfloran och påverka tarmslemhinnan negativt.

4. Alkohol: Alkohol kan också skada tarmslemhinnan och tarmbarriären.

livsstilen påverkar tarmen
Kortkedjade fettsyrors betydelse för tarmslemhinnan och tarmbarriären

Kortkedjade fettsyror (SCFA = Short Chain Fatty Acids) är den främsta energikällan till tarmcellerna som bygger tarmbarriären. Dessa fettsyror kan tillverkas direkt i tarmen när vissa bakterier bryter ner olika kostfibersorter men de finns också i viss postbiotika. Postbiotika är bland annat de näringsämnen som uppstår vid en mikrobiell fermentering och återfinns i mikrobiellt fermenterade livsmedel, som exempelvis kimchi eller surkål och inte minst ReFerm, som är ett potent och högkoncentrerade postbiotikum. ReFerm är ett postbiotikum gjort på svensk fermenterad havre som i kliniska studier visat sig stärka tarmbarriären.

Läs mer om kortkedjade fettsyror

fermenterad mat för tarmen
Betaglukaners betydelse för tarmbarriären

Betaglukaner har en positiv påverkan på tarmbarriären. I en forskningsstudie vid Örebros universitet visar att betaglukaner bidrar till att stärka tarmbarriären. ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum som innehåller näringsämnen från fermenterad havre, däribland betaglukaner, som ägnar sig särskilt väl vid olika grader av inflammation i tarmen.

Tarmbarriären och läckande tarm

När tarmbarriären blir skör eller genomsläpplig brukar det kallas för läckande tarm. Det betyder att skörheten lett till mikroskopiska hål i tarmbarriären som gör att osmälta matpartiklar, gifter och bakterier kan leta sig ut i blodomloppet. Detta kan ställa till med stor skada i tarmen och runt om i kroppen som följd.

Läs mer om läckande tarm

Tarmslemhinnans och tarmbarriärens roll vid sjukdomar

Allt fler forskare och läkare menar att en skör och genomsläpplig tarmbarriär ligger bakom många olika sjukdomstillstånd och bland annat våra största folksjukdomar. När bakterier läcker ut ur tarmen och de transporteras med blodet in i kroppen, triggas vårt immunförsvar och olika grader av inflammationer uppstår. När dessa inflammationer blir långvariga kan det leda till olika sjukdomar.

Det är vanligt förekommande att individer med tarmproblem också har symtom som tyder på fibromyalgi, kronisk huvudvärk, ryggvärk, bäckenbottenbesvär, ångest och depression, kronisk trötthet och/eller sömnstörningar utöver tarmrelaterade symtom. Därför pratas det om begreppet gut-axis som påpekar på tarmens centrala roll för vår hälsa och hur den är sammankopplat med flera av våra stora organ bland annat gut-brain, gut-liver och gut-skin axis.


Tarmbarriären och inflammation

Inflammation bildas när vårt immunförsvar aktiveras. Immunförsvarets dendritiska celler patrullerar bakom kroppens slemhinnor. När kroppens immunförsvar tror att vissa av mikroorganismerna utgör ett hot till exempel när de kommer förbi slemhinnan och in till barriären aktiveras inflammation som i sin tur på sikt kan leda till flertalet olika sjukdomar eller tillstånd.
Så skyddar och stärker du din tarmslemhinna och tarmbarriär

Här är några tips för att upprätthålla en sund tarmslemhinna:

1. Balanserad kost: Ät en kost rik på fiber, grönsaker, frukt och mikrobiellt fermenterade livsmedel för att främja en sund tarmflora.

2. Inta koncentrerad postbiotika: Högkoncentrerad postbiotika, som ReFerm, har i studier visat sig stärka tarmbarriären och därmed dämpa till exempel låggradig inflammation med symtomlindring som följd.

3. Stresshantering: Använd avslappningsmetoder som yoga och meditation för att hantera stress och skydda tarmslemhinnan och tarmbarriären. Prova en övning här.

4. Undvik överanvändning av vissa mediciner och antibiotika: Ta endast antibiotika när det är nödvändigt och följ din läkares rekommendationer. Ta gärna ett potent och högkoncentrerat postbiotikum som ReFerm för att motverka nedbrytning av tarmslemhinna och tarmbarriär.

5. Undvik alkohol och rökning: Alkohol kan skada och bryta ner tarmbarriären medan rökning stör immunsystemet.

Tarmbarriären och alkohol

Alkohol kan påverka tarmfloran negativt så att den hamnar i dysbios, vilket kan medföra att ämnen produceras som är skadliga för tarmbarriären. När tarmbarriären skadas kan bakterier och stora molekyler tränga in i kroppen och föras med blodomloppet till kroppens organ. Lever som renar blodet kan påverkas negativt, varvid en inflammation i levern kan uppstå, vilket leder till leverfibros (ärr-vävnad i levern), som är svår att upptäcka. Det är ofta först när levern oåterkalleligen har skadats i levercirrhos, sk skrumplever , som sjukdomen uppdagas.

IQ och Systembolaget skriver om att alkohol påverkar tarmbarriären och tarmslemhinnan.

Stärk tarmslemhinnan och tarmbarriären långsiktigt med postbiotika

Ny forskning vid bland annat Linköpings Universitet visar att högkoncentrerat postbiotika i form av ReFerm signifikant stärker tarmbarriären. ReFerm är ett koncentrat gjort på mikrobiellt fermenterad havre som tas som en kur. ReFerm har visat sig även fungera som en behandling av inflammation vid IBS, då biopsier visar att patienter som lider av IBS ofta har en låggradig inflammation i tarmen. ReFerm kan även tas i preventivt syfte för att stärka tarmslemhinnan och kanske bidra till att förebygga olika grader av inflammation och folksjukdomar. En robust tarmflora, tarmslemhinna och tarmbarriär är grunden till vår hälsa.

Läs mer om ReFerm här.

 

Stärk din tarm med postbiotika.

Med en robust tarm minskar riskerna för inflammation och därmed symtom. Prova ReFerm som bevisat sin effekt i kliniska studier.

Kom igång med ReFerm

Har du inte provat ReFerm ännu?

Besvara två snabba frågor om din tarmhälsa och få personliga rekommendationer för att komma igång! 💚

Kom igång!
[check-email]