Bra mat för din tarmflora

Tarmhälsa

Genom vad du äter kan du påverka din tarmflora och därmed ditt mående. Här får du lära dig varför vår tarmflora är så viktig och vilken mat som kan påverka vår tarmflora positivt samt vad du enkelt kan göra för att få en tarmflora i balans igen.

Tarmflorans betydelse

I vår tarmflora finns det bakterier som intar en skyddande roll genom att hindra sjukdomsframkallande mikrober att etablera sig, detta genom att producera substanser som bidrar till en gynnsam miljö i tarmen där ogynnsamma bakterier inte vill etablera sig.

Det finns även mikroorganismer i tarmfloran som bryter ner substanser till näringsämnen som vi behöver för att må bra. Vissa bakterier kan omvandla gifter, så att vi sedan kan göra oss av med dem.

Flertalet bakterier producerar vitaminer, signalsubstanser och aminosyror. I vår tarmflora stimuleras även nyproduktionen av tarmceller och påverkar på så sätt cellernas funktion.

Som du märker händer det en rad viktiga saker i vår tarmflora och för oss gäller det att ge tarmfloran rätt förutsättningar att kunna sköta alla sina uppgifter på bästa sätt.

Det är en rad saker som kan påverka både vår tarmmiljö och uppsättningen av tarmbakterier. Här får du ta del av vad vilken mat som våra tarmbakterier mår bra av.

Supermat för tarmen

Idag kan vi inte med säkerhet säga hur den optimala tarmfloran bör se ut för den enskilda. Mycket tyder dock på att en mångfald och artrikedom är att föredra. Alla har vi vår unika uppsättning av mikroorganismer och för att optimera den individuella tarmfloran, är det fördelaktigt att miljön i tarmen är välmående.

Tänk en frodig och välmående regnskog där olika arter och sorter trivs och frodas, i motsats till en torr och ödslig Saharaöknen där ett fåtal arter kan leva och etablera sig.

Men utan rätt näring och mat har bakterierna svårt att trivas och svårt att utföra alla sina uppgifter.

Genom att äta en varierad och näringsrik kost bidrar du både till att skapa en gynnsam miljö och ett brett spektrum av bakteriestammar, där kostfibrer intar förstaplatsen som bakteriernas favoritmat.

Att välja ett bröd med hela korn, rotfrukter, grova grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och frön ökar förutsättningarna till att du får i dig olika fibertyper som interagerar med tarmbakterier på olika sätt och kan bidra till en mångfald av bakterier.

Fiber är bra men så är även fermenterade livsmedel.

Att jäsa livsmedel med hjälp av mjölksyrabakterier, fermentering, är ett uråldrigt sätt att konservera livsmedel på.

Genom att äta mikrobiellt fermenterade livsmedel tillför du inte bara goda bakterier och fibrer utan de viktiga kortkedjade fettsyror och andra metaboliter som uppstår vid fermenteringen, också kallat postbiotika. Näringsämnen som din tarm behöver för att må bra!

Kortkejdade fettsyror kan även bildas när vissa bakterier i din tjocktarm får tillgång till fibrer. Även här sker alltså en fermentering. Fermenteringsprocessen kan dock inte äga rum i din tjocktarm om du har en utarmad tarmflora och ett lågt intag av fibrer.

ReFerm är en mikrobiellt fermenterad havredryck som innehåller kortkedjiga fettsyror, andra metaboliter, fibrer och goda bakterier. En högkoncentrerad postbiotika, som ReFerm, tar man när man har obalans i tarmfloran och till exempel har brist på bakterier som kan fermentera fibrer, vilket kan förekomma vid IBS och tarmproblem.

Är havregryn bra för tarmfloran?

Havregryn sticker ut lite ifrån andra fibersorter eftersom den innehåller en fibertyp som både är löslig men också är av typen fermenterbara fibrer. Denna typ av fibrer fermenteras av vissa bakterier i tjocktarmen och vid fermenteringen bildas kortkedjiga fettsyror som är tarmslemhinnans främsta näringskälla.

Den lösliga fibertypen tolereras generellt bättre för dem som har en känslig tarm och IBS.

Oligosackarider som du finner i vitlök, lök, jordärtskocka, svartrot och sparris är några exempel på kostfibrer som kan fermenteras till kortkedjiga fettsyror, om du har rätt uppsättning bakterier

Resistent stärkelse som finns i omogen banan, kall potatis, och bönor är andra exempel.

Vill du få inspiration till mat som är bra för din tarmflora finns recept här.

Bra mat vid antibiotikakur

Det som händer när man tar en antibiotikakur är att tarmens normalflora rubbas och man får en tarmflora i obalans, eftersom det slår ut både nyttiga och oönskade bakterier. Många som behandlas med antibiotika får därför en orolig mage med diarré som följd.

Här kan också tarmens skydd vara försvagad och vid dessa tillfällen är det bra om du kan göra vad du kan för att stärka upp tarmen igen.

Det är inte helt ovanligt att du har lite svårare att tolerera samma mängd kostfiber som innan antibiotikakuren. Börja återinföra kostfibrerna lite i taget och öka upp efter hand. Eller ta ReFerm under och efter antiobiotikakuren för att säkerställa balansen av bakterier i tarmfloran.

Hur lång tid tar det att återställa tarmfloran?

Det vi äter, våra gener och tarmflora samverkar med varandra. Den uppsättning av bakterier vi har kan förändras tillfälligt till exempel om vi ändrar matvanor, vid sjukdom eller när vi tar en antibiotikakur.

En ogynnsam bakterieflora i tarmen kan påverka oss negativt.

Hos friska individer har man kunnat se ett brett spektrum av bakteriestammar medan man vid sjukdom och IBS har kunnat se en mindre variation. Att försöka skapa en variationsrik bakterieflora är viktigt för vår hälsa och kan minska sjukdomsrisken.

Återställa tarmfloran

I perioder av mycket stress, sämre kostvanor, vid sjukdom eller efter en antibiotikakur är det viktigt att ge sin tarm lite extra uppmärksamhet och stärka upp tarmens försvar igen. Dels stärka upp tarmslemhinnan men också ge den rätt förutsättningar att skapa en gynnsam miljö som är första steget till att våra tarmbakterier ska trivas och etableras sig i tjocktarmen.

Enklaste, effektivaste och snabbaste sättet gör du genom att dricka Referm som är en fermenterad havredryck som dels innehåller kortkedjiga fettsyror men också andra substanser som bidrar till att skapa en tarmmiljö i balans.

tarmflora

[check-email]

    Anmäl dig här!