Många lider idag av symtom på grund av en tarmflora i obalans. Med hjälp av rätt näring kan en miljö skapas, där den unika tarmfloran själv kan utvecklas och återhämta sig.
Bakterier och andra mikroorganismer finns överallt på jorden. Så även i oss människor. De flesta återfinns i tjocktarmens tarmflora. Tarmfloran är unik och byggs upp från det vi föds sterila upp till tre års ålder. Tarmfloran är komplex och går att likna vid en regnskog, där en mångfald av olika arter lever både i konkurrens och i symbios med varandra och värddjuret (människan).
Under vår livstid påverkas sen tarmfloran av det vi äter och vårt sätt att leva. När någon del störs kan många andra delar påverkas samtidigt; tarmfloran hamnar i en dysbios, dvs i obalans.
Utarmning av tarmfloran
Vissa bakterier är sjukdomsframkallande för oss. Sjukdomsframkallande bakterier var länge smittsamma folksjukdomar till dess att antibiotika upptäcktes. Antibiotika påverkar tarmfloran starkt, då de inte bara slår ut de sjukdomsframkallande bakterierna utan många andra bakterier samtidigt. De sjukdomsframkallande bakterierna utvecklar dessutom ibland resistens, vilket får till följd att ännu kraftigare och bredare antibiotika måste sättas in, som slår ut än mer av tarmfloran. Därtill steriliserar vi maten genom kokning, stekning och pastörisering. Vi lagrar maten i kyla istället, för att som tidigare, i större utsträckning fermentera maten med hjälp av bakterier. Samtidigt har socker, e-nummer och processad mat tagit över, som också påverkar den miljö där bakterierna ska trivas i, leva i mångfald och symbios med varandra och med oss.
När tarmfloran utarmas reduceras vissa bakteriearter och andra tar över. Balansen förskjuts. Detta påverkar oss. Tarmbarriären kan försvagas vid brist på specifika näringsämnen och bakterier tränger ut i kroppen, vilket får kroppens immunförsvar att reagera genom att bilda inflammationer. De nya folksjukdomarna är inte längre svåra infektioner som tuberkulos utan icke-smittsamma kroniska inflammationer, som anses vara medverkande orsak till flera cancerformer, depression och hjärt-och kärlsjukdomar.
Livsstil påverkar tarmfloran
Hur kan vi då stärka tarmfloran igen? Först och främst är det positivt att det går att påverka. En långsiktig livsstilsförändring som innefattar näringsrik kost även för bakterierna, mindre stress och fysisk aktivitet kan förbättra tarmhälsan. Nedan följer tre kostrelaterade områden som är kopplade till tjocktarmens tarmflora.
Probiotika
Det är primärt mjölksyrabakterier som används som probiotika. Mjölksyrabakterier finns i olika livsmedel och i tablettform. Vid intag kan en positiv inverkan kännas under den tiden som bakterierna passerar genom kroppen. Probiotiska mikroorganismer måste dock intas kontinuerligt, då de inte koloniserar tarmen varaktigt. De kan inte ersätta förekomsten av andra bakteriearter och därmed förändra eller återställa en störd tarmflorans sammansättning vad gäller antalet arter av mikroorganismer. Det är svårt att återskapa den artrika miljön genom att inta probiotika som det vore att återskapa en regnskog genom att plantera några träd. Visst kan probiotiska produkter ha sin plats, men de kan inte ersätta en varierad och god kosthållning.
Prebiotika
Prebiotika kallas de kostfiber, som är fermenterbara. Kostfiber är de kolhydrater som passerar tunntarmen och når tjocktarmen. Prebiotika är näring till vissa bakterier, som fermenterar fiber till kortkedjade fettsyror och andra molekyler. Det rekommenderade dagliga intaget av fiber ligger på cirka 25 – 35 gram. Fiberrika livsmedel ger också en större mättnadskänsla, bidrar till att hålla blodfetterna låga och gör att blodsockret stiger långsamt. Fiber finns i olika mängder i grovt mjöl och gryn (till exempel havre), rotfrukter och grovt bröd, men också i frukt och andra grönsaker.
7 av 10 får i sig för lite fiber. För dem som redan har en störning av tarmfloran och inflammation med symtom som mag- och tarmbesvär kan ett fiberintag orsaka större besvär. Åtgärden att då ytterligare dra ner på fiberintaget är kontraproduktivt då det kan ge ökad näringsbrist på kortkedjade fettsyror och utarmning av tarmfloran som följd.
Postbiotika är tjocktarmens främsta näringsämne, som bildas vid mikrobiell fermentering av livsmedel med hjälp av vissa bakterier.
Postbiotika
När tarmfloran är i obalans är det inte så lätt att reparera på egen hand genom tillförsel av vare sig probiotika eller fiber. Forskning visar att postbiotika hjälper tarmmiljö att neutraliseras. Postbiotika kallas de näringsämnen som uppstår när vissa bakterier fermenterar livsmedel. Postbiotika är ett relativt nytt begrepp, men innehållet är mycket äldre än så. Att jäsa livsmedel med hjälp av mjölksyrabakterier, fermentering, är ett uråldrigt sätt att konservera livsmedel. Man har hittat gropar från stenåldern som tros har använts till att lagra kött under jord. Under denna period beräknas det dagliga intaget av probiotiska bakterier ha varit upp till en halv miljon gånger större jämfört med idag. (Haglund, Olle (2012). Hämtat den 9 juni 2021. ) Genom att inta fermenterade livsmedel tillförs tarmen goda bakterier, kortkedjade fettsyror och andra metaboliter i olika mängd och kvalitet beroende på vilken råvara som fermenteras och med hjälp av vilka bakterier.
De kortkedjade fettsyrorna är främsta näringsämnet till tjocktarmens slemhinna. En robust slemhinna hindrar bakterierna i tarmen från att tränga in i kroppen och varvid kroppens immunförsvar triggas att skapa inflammation. De kortkedjade fettsyrorna håller även pH-värdet på en normal nivå som gynnar förekomsten av bakterier som lever i symbios med kroppen. Med hjälp av rätt näring skapas således en miljö där tarmfloran själv kan utvecklas och återhämta sig. Därmed kan den unika tarmfloran hos varje individ stimuleras på ett naturligt sätt.
Läs om postbiotikans effekt i tidningen Hälsa: “Ny IBS-behandling mer effektiv än probiotika”
Få en tarm i balans
ReFerm , som är ett högkoncentrerat postbiotikum, innehåller kortkedjade fettsyror genom en mikrobiell fermentering av fiber från havre med hjälp av lactobaciller. ReFerm kan användas när man har problem med att uppnå den rätta fermenteringen i tarmen. Näringsbrist av kortkedjade fettsyror kan leda till en försvagad tarmslemhinna och inflammation när kroppens immunförsvar aktiveras. Då kan symtom uppstå som diarré, förstoppning, mag-tarmsmärtor och / eller generell oro i tarmen, såsom vid IBS.
