Postbiotika kallas bland annat de näringsämnen som uppstår när bakterier fermenterar livsmedel. I postbiotika ingår bland annat kortkedjade fettsyror men också andra metaboliter som uppstår vid den mikrobiella fermenteringen. Dessa näringsämnen är av stor betydelse för vår tarmhälsa.
Människan och tarmfloran
I och på vår kropp finns mikroorganismer som utgör vår normalflora. Uppgifterna varierar men normalfloran utgörs av upp mot 100 triljoner mikroorganismer varav de flesta är bakterier. Tillsammans väger de cirka 1.5 – 2 kilo. De finns på vår hud och i vårt matsmältningssystem som löper från munnen till ändtarmen. De mikroorganismer som finns naturligt i tarmen utgör det som kallas för tarmflora eller mikrobiota. Största andelen av mikroorganismerna finns i tjocktarmen.
När vi föds är vi sterila, men redan vid födseln kommer vi i kontakt med mikroorganismer och under de tre första levnadsåren lägger vi grunden för vår tarmflora. Tarmfloran utvecklas efterhand till ett komplext system, där mikroorganismerna ständigt interagerar med varandra och människan.
I början av vår levnad är tarmen rik på syre vilket lockar bakterier som använder syre för sin ämnesomsättning för att kunna bilda energi. Med åldern sjunker syrehalten och anaeroba bakterier kan etableras. Ett sätt för dessa anaeroba bakterier att bilda energi är genom fermentering. Slutprodukten kallas postbiotika och innehåller bland annat kortkedjade fettsyror, som exempelvis mjölksyra, som bakterier i tarmfloran enkelt kan omvandla till butyrat eller smörsyra. De kortkedjade fettsyrorna kallas också SCFA från engelskans Short Chain Fatty Acids.
Tarmfloran har både en permanent grupp mikroorganismer som residerar, bor, i tarmen och på tarmslemhinnan samt en temporär grupp, som är i transit. Den permanenta gruppen av bakterier anses vara homogen och stabil till både antal bakterier och antal arter medan den temporära gruppen varierar beroende på vilka bakterier vi exponeras för. Genom val av kost, infektioner, mediciner och ålder påverkas tarmfloran i olika riktningar.
Bakteriernas funktion och betydelsen av postbiotika innehållande bland annat kortkedjade fettsyror (SCFA)
Tarmfloran är vanligtvis resistent och har en förmåga att förhindra etablering av oönskade sjukdomsframkallande bakterier. Sådana bakterier kan t ex vara campylobakter och sjukdomsframkallande stammar av salmonella, som vi kan komma i kontakt med via födointag. Genom att kolonisera tarmslemhinnan med bakterier som är önskvärda för kroppen, försvåras etableringen av patogena bakterier. Vissa bakterier kan också producera bakteriociner som har dödande effekt på andra stammar av samma eller närbesläktad art.
Tarmfloran har en metabolisk funktion
Bakterier bryter ner de näringsämnen som tar sig ända ner till tjocktarmen. Kostfibrer är ett sådant näringsämne. När anaeroba bakterier genom fermentering utvinner energi ur kolhydrater, som till exempel fibrer, bildas kortkedjade fettsyror, som är tarmslemhinnans främsta näringsämne, och tas direkt upp av denna. En robust tarmslemhinna är mycket viktig för att hålla bakterier och andra mikroorganismer kvar i tarmen så att de inte tränger ut i kroppen. Vid ämnesomsättningen bildar bakterier även t ex vitamin K, som vi inte kan producera själva. Vitmanin K har en central roll vid blodkoagulering.
Postbiotika har en påverkan på vår tarmmiljö och tarmflora
En fysikalisk välbalanserad miljö i tarmen är önskvärd för att bakterierna ska spela med oss, vår kropp. De genom fermentering bildade kortkedjade fettsyrorna är relativt sura, som kan sänka pH-värdet i tarmen. Med ett lägre pH i tarmmiljön försvåras etablering av patogena bakterier.
En bakterie behöver inte vara patogen för att kroppens immunförsvar ska reagera och bilda en kronisk låggradig inflammation. Det kan vara en neutral bakterie, som genom exempelvis felaktig kost eller mediciner eller andra främmande ämnen, börjar uppträda annorlunda och producera ämnen, som inte längre uppfattas och godkänns vara neutral av kroppens immunförsvar. Kortkedjade fettsyror är inte bara sura utan också relativt svaga syror, som kan tränga in i bland annat mikroorganismer som inte är önskvärda och acceptabla. När kortkedjade fettsyror tränger in i en oacceptabel mikroorganism faller pH inne i cellen till en för låg nivå för mikroorganismen. Den börjar då att försvara sig genom att lägga om sina resurser, bland annat genom att förstärka ett system för att pumpa ut de kortkedjade fettsyrorna ut ur cellen igen. I samband med detta förfarande ändrar mikroorganismen sin karaktär. När mikroorganismen ändrar sin karaktär och inte längre utgör ett hot stoppar immunförsvaret sin överreaktion och därmed immunaktiveringen och låggradiga inflammationen.
Tarmcellerna är försedda med särskilda receptorer som binder till sig signalsubstanser, som kan överföra budskap till cellen. Kortkedjade fettsyror interagerar med receptorer som t ex reglerar immunförsvaret. Kortkedjade fettsyror är således viktiga vid signalering mellan tarmen och resten av kroppen, som till exempel vid gut-brain axis.
Till vänster i bilden ovan illustreras hur bakterierna i tarmfloran fermenterar fibrer till kortkedjade fettsyror, SCFA. Dessa bidrar till uppbyggnad av tarmslemhinnan, som skyddar kroppen mot intrång av bakterier. Vid felaktig kost med låga halter av fibrer sjunker både antalet och mångfalden av bakterier och därmed också halterna av kortkedjade fettsyror. Många med IBS anses lida brist på kortkedjade fettsyror, SCFA, och de metaboliter som uppstår vid en mikrobiell fermentering.
En ond cirkel kan uppstå vid konstaterad IBS, då fiberrik mat kan orsaka besvär såsom magont och gaser, då tarmfloran inte kan fermentera kostfibrerna till kortkedjade fettsyror, men däremot till gaser, vilket gör det svårare att inta fibrer. Dessa besvär kan lindras om man väljer rätt sorts fibrer. Generellt tolereras lösliga fibrer bättre än olösliga. Lösliga fibrer finner du främst i rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt, bär samt havre. Redan färdigfermenterade livsmedel kan tillföra behovet av kortkedjade fettsyror. ReFerm ett högkoncentrerat postbiotikum och innehåller bland annat en hög mängd kortkedjade fettsyror, men också andra viktiga metaboliter som uppstått vid fermenteringen av havre.
Sammanfattning av de kortkedjade fettsyrornas funktion i tarmen
Kortkedjade fettsyror (SCFA) i fermenterad postbiotika stärker tarmhälsan.
Stärk din tarm med postbiotika.
Med en robust tarm minskar riskerna för inflammation och därmed symtom. Prova ReFerm som bevisat sin effekt i kliniska studier.
Kom igång med ReFerm
