70-80 procent av kapaciteten av vårt immunförsvar används till att övervaka och vara ett försvarsvärn vid våra slemhinnor. Immunförsvaret bevakar och försvarar oss mot inträngande mikroorganismer via alla slemhinnorna i kroppen, varav slemhinnan i tjocktarmen är den största. Denna slemhinna utgör det första skyddet mot bakterierna i tarmen. Har man en försämrad barriärfunktion med läckage kan bakterier tränga in genom tarmväggen och därmed driva på en inflammation i tarmen. Genom att ta hand om tarmslemhinnan kan risken för en lokal inflammation och dess obehagliga symtom minskas.
Kortkedjade fettsyror
De kortkedjade fettsyrorna är den främsta energikällan till tarmcellerna och bidrar till att stärka barriärfunktionen mot inkräktande bakterier. Kortkedjade fettsyror (SCFA; short-chain fatty acids) skapas naturligt i tjocktarmen när tarmfloran fermenterar ämnen som passerat utan att brytas ner i tunntarmen. De viktigaste av dessa odigererbara ämnen är kostfiber, som kan fermenteras av probiotika i tarmfloran.
Det kan dock vara svårt att tåla ett tillräckligt stort intag av kostfiber för att uppnå den mängd kortkedjade fettsyror vi behöver. Ett stort intag av kostfiber kan ge diarré och magont. Även mängden probiotika, som överlever hela resan ner i tjocktarmen är också begränsad.
De kortkedjade fettsyrorna går också att fylla på genom färdigfermenterade livsmedel. Förr utgjorde fermenterade livsmedel en större mängd av kosten än vad den gör idag. Med hjälp av bakterier konserverade vi och förlängde hållbarheten, men tack vare kyla och andra möjligheter att förvara mat får vi i oss mindre mängd av kortkedjade fettsyror och andra fermenteringsämnen som är av godo för tarmfloran.
IBS
IBS är vanligt, man räknar med att 15-20 % av befolkningen lider av det. Därmed är sjukdomen en av våra vanligaste. Då det även efter grundliga undersökningar inte går att finna fysiska förklaringar med dagens kunskap på IBS hos den enskilde individen, så benämner man ibland IBS för åkomma eller syndrom istället för sjukdom.
IBS är en förkortning av irritable bowel syndrome. Om vi översätter det skulle man kunna benämna det som lättretbar eller överkänslig tarm. IBS går även under namnen kolon irritabile och funktionella tarmbesvär
Vanliga symtom
Symtomen vid IBS varierar från person till person, men man får nästan alltid några av följande:
- Uppblåsthet (blir oftast värre under dagen)
- Gaser
- Förstoppning
- Diarré
- Omväxlande förstoppning och diarré
- Ofullständig tarmtömning (känslan av att inte vara färdig på toaletten)
- Knip
- Buller från magen
- Smärta (ofta på höger eller vänster sida under revbenen)
Trötthet, ledont, huvudvärk, torra slemhinnor, dålig sömn och humörsvängningar är andra symtom som kan kopplas till IBS.
Kriterier för definition av IBS
Återkommande buksmärta, i genomsnitt minst en dag per vecka under de senaste tre månaderna, som är associerad med två eller fler följande kriterier:
- Relaterad till tarmtömning
- Associerad med förändrad antal avföringar
- Associerad med förändrad konsistens på avföringen
Kriterierna ska vara uppfyllda för de senaste tre månaderna med symtomdebut för mer än sex månader sen. Kontakta alltid en läkare eller dietist för hjälp med bedömning och för att utesluta andra allvarliga sjukdomar.
Ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom vilket innebär att en kronisk inflammation drabbat tarmen. Typiskt för ulcerös kolit är att symtomen går i perioder, så kallade skov. Du kan ha perioder då du mår dåligt och perioder med få eller inga symtom alls. Det varierar mycket från person till person.
Kontakta alltid en läkare om du misstänker att du har ulcerös kolit.
Vanliga symtom
- Blod eller slem i avföringen
- Diarréer, ofta med blod
- Ont i magen, som ofta blir bättre efter att du har bajsat
- Känslor av att det trycker i ändtarmen och att du får bråttom att bajsa
- Trötthet och orkeslöshet
- Viktnedgång
- Inflammation i andra delar av kroppen, som huden, ögonen och lederna
