Kortkedjade fettsyrors betydelse för en god tarmhälsa

Tarmhälsa

Bakterierna i våra tarmar skapar sin energi genom att bryta ner en del av den föda vi tillför. De bakterier som fermenterar kostfibrer bildar kortkedjade fettsyror. Både bakterierna själva och de kortkedjade fettsyrorna, som de bildar, är av stor betydelse för vår tarmhälsa och därmed vårt välmående.

Människan och tarmfloran

I och på vår kropp finns mikroorganismer som utgör vår normalflora. Uppgifterna varierar men normalfloran utgörs totalt av cirka 40 biljoner mikroorganismer varav de flesta är bakterier. Tillsammans väger de cirka 1.5 – 2 kilo. De finns på vår hud och i vårt matsmältningssystem som löper från munnen till ändtarmen. De mikroorganismer som finns naturligt i tarmen utgör det som kallas för tarmfloran eller tarm-mikrobiota. Största andelen av mikroorganismerna finns i tjocktarmen.

När vi föds är vi sterila, men redan vid födseln kommer vi i kontakt med mikroorganismer och under de tre första levnadsåren lägger vi grunden för vår tarmflora. Tarmfloran utvecklas efterhand till ett komplext system, där mikroorganismerna ständigt interagerar med varandra och människan.

I början av vår levnad är tarmen rik på näring och syre vilket lockar bakterier som använder syre för sin ämnesomsättning för att kunna bilda energi. Med åldern sjunker syrehalten och anaeroba bakterier kan etableras. Ett sätt för dessa anaeroba bakterier att bilda energi är genom fermentering. Slutprodukten är en jäsprodukt, t ex mjölksyra, som är en kortkedjad fettsyra. Dessa kallas också SCFA från engelskans Short Chain Fatty Acids.

Tarmfloran har både en permanent grupp mikroorganismer som residerar, bor, i tarmen och på tarmslemhinnan samt en temporär grupp, som är i transit. Den permanenta gruppen av bakterier anses vara homogen och stabil till både antal bakterier och antal arter medan den temporära gruppen varierar beroende på vilka bakterier vi exponeras för. Genom val av kost, infektioner, mediciner och ålder påverkas dock tarmfloran i olika riktningar.

 

Bakteriernas funktion och betydelsen av kortkedjade fettsyror (SCFA)

Tarmfloran kan skydda oss
Tarmfloran har en förmåga att förhindra etablering av oönskadesjukdomsframkallande bakterier. Sådana bakterier kan t ex vara campylobakter och sjukdomsframkallande stammar av salmonella, som vi kan komma i kontakt med via födointag. Genom att kolonisera tarmslemhinnan med bakterier som är önskvärda för kroppenförsvåras etableringen av patogena bakterier. Vissa bakterier kan också producera bakteriociner som har dödande effekt på andra stammar av samma eller närbesläktad art.

Tarmfloran har en metabolisk funktion
Bakterier bryter ner de näringsämnen som tar sig ända ner till tjocktarmen. Kostfibrer är ett sådant näringsämne. När anaeroba bakterier genom fermentering utvinner energi ur kolhydrater som t ex fibrer bildas kortkedjade fettsyror, som är tarmslemhinnans främsta näringsämne, och tas direkt upp av denna. En robust tarmslemhinna är mycket viktig för att hålla bakterier och andra mikroorganismer kvar i tarmen så att de inte tränger ut i kroppen. Vid ämnesomsättningen bildar bakterier även t ex vitamin K, som vi inte kan producera själva. Vitmanin K har en central roll vid blodkoagulering.

Kortkedjade fettsyror har en påverkan på vår tarmmiljö och tarmflora
En fysikalisk välbalanserad miljö i tarmen är önskvärd för att bakterierna ska spela med oss. De genom fermentering bildade kortkedjade fettsyrorna är relativt sura, som kan sänka pH-värdet i tarmen. Med ett lägre pH i tarmmiljön försvåras etablering av patogena bakterier.

En bakterie behöver inte vara patogen för att kroppens immunförsvar ska reagera och bilda en inflammation. Det kan vara en neutral bakterie som genom exempelvis felaktig kost börjar uppträda annorlunda och som därmed inte längre uppfattas och godkänns vara neutrala av kroppens immunförsvar. Kortkedjade fettsyror är inte bara sura utan också relativt svaga syror, som kan tränga in i bland annat mikroorganismer som inte är önskvärda och acceptabla. När kortkedjade fettsyror tränger in i en oacceptabel mikroorganism faller pH inne i cellen till en för låg nivå för mikroorganismen. Den börjar då att försvara sig genom att lägga om sina resurser, bland annat genom att förstärka ett system för att pumpa ut de kortkedjade fettsyrorna ut ur cellen igen. I samband med detta förfarande ändrar mikroorganismen sin karaktär. När mikroorganismen ändrar sin karaktär och inte längre utgör ett hot stoppar immunförsvaret sin överreaktion och därmed inflammationen.

Tarmcellerna är försedda med särskilda receptorer som binder till sig signalsubstanser, som kan överföra budskap till cellen. Kortkedjade fettsyror interagerar med receptorer som t ex reglerar immunförsvaret. Kortkedjade fettsyror är således viktiga vid signalering mellan tarmen och resten av kroppen.

 

visualisering av kortkedjade fettsyror
Bildkälla: Hämtat den 12 februari 2021 – https://www.doktorn.com/artikel/%C3%84r-tarmfloran-den-viktigaste-delen-av-ditt-immunf%C3%B6rsvar/

Till vänster i bilden ovan illustreras hur bakterierna i tarmfloran fermenterar fibrer till kortkedjade fettsyror, SCFA. Dessa bidrar till uppbyggnad av tarmslemhinnan, som skyddar kroppen mot intrång av bakterier. Vid felaktig kost med låga halter av fibrer sjunker både antalet och mångfalden av bakterier och därmed också halterna av kortkedjade fettsyror. Många med IBS anses lida brist på kortkedjade fettsyror, SCFA.

En ond cirkel kan uppstå vid konstaterad IBS, då fiberrik mat kan orsaka besvär såsom magont och gaser, då tarmfloran inte kan fermentera kostfibrerna till kortkedjade fettsyror, men däremot till gaser, vilket gör det svårare att inta fibrer. Dessa besvär kan lindras om man väljer rätt sorts fibrer. Generellt tolereras lösliga fibrer bättre än olösliga. Lösliga fibrer finner du främst i rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt, bär samt havre. Redan färdigfermenterade livsmedel kan tillföra behovet av kortkedjade fettsyror. ReFerm innehåller hög mängd kortkedjade fettsyror.

 

Sammanfattning av de kortkedjade fettsyrornas funktion i tarmen

sammanfattning av de kortkedjiga fettsyrorna

Tips!

Fördjupa dina kunskaper om mag- och tarmhälsan genom att lyssna på vår podcast – Magkänsla. Du hittar den bland annat på Spotify och Podcaster.

Lyssna här!

VÄLKOMMEN
Caroline

TA LEDARSKAP ÖVER DIN TARMHÄLSA

I fjärde avsnittet av podcasten Magkänsla gästas vi av Leg psykoterapeut Susanne Jensen. Tillsammans diskuterar vi vad magkänslan faktiskt innebär, hur man tar ledarskap över sin tarmhälsa och vad yttre stress gör för kroppens inre landskap.
Podcasten görs av Caroline Lilja Olsson & Emilia Polster i samarbete med ReFerm.
Lyssna här!
[check-email]

Nyhetsbrev

Anmäl dig till ReFerms nyhetsbrev. Få tips om tarmhälsa och för nyheter om ReFerm direkt i din inkorg.