Så kan fel kost leda till inflammation i tarmen

Tarmhälsa

Det råder inget tvivel om att kosten påverkar hälsan både för oss människor och för mikroorganismerna som finns i våra tarmar. Vid felaktig näring uppstår situationer, där bakterierna börjar motarbeta oss och där kroppen börjar försvara sig med inflammation.

Fullt av mikroorganismer i tjocktarmen

I tjocktarmen finns bortåt 100 000 miljarder icke-mänskliga mikroorganismer, såsom bakterier och svampar. De börjar etablera sig vid födseln och utvecklas därifrån utifrån den föda vi äter och den livsstil vi tillägnar oss. Varje människas tarmbiota (tarmflora) är unik även om likheter finns med dem man bor nära och delar livsstil med. Intressant att veta är att den största delen av mikroorganismerna är endast i resa på vägen från munnen till toaletten medan en mindre del bebor tarmen aktivt genom att hålla fast i tarmslemhinnan. De allra flesta mikroorganismer är neutrala och därför uppfattar kroppen dem inte som ett hot. Vår uppgift blir att ge dem de bästa förutsättningar så att de förblir neutrala och kroppen inte aktiverar sitt immunförsvar.

Inflammation vid felaktig kost

Under en människas livslängd passerar cirka 60 ton föda genom kroppen. Kosten påverkar inte bara den mänskliga kroppen utan även mikroorganismerna. Dessa mikroorganismer vill vi ha ett gott förhållande till.

För det första önskar vi att mikroorganismerna håller sig kvar i tarmen. Vi måste därför genom kosten säkerställa att det kommer rätt näring till tarmcellerna, som i sin tur bygger den tarmslemhinna som utgör en robust barriär mellan mikroorganismerna i tarmen och de mänskliga cellerna i kroppen. En del har gissningsvis hört talas om uttrycket ”läckande tarm”, som illustrerar det tillstånd när tarmslemhinnan är för svag och mikroorganismer kan tränga ut ur tarmen och in i kroppen. I den mänskliga kroppen patrullerar immunförsvarets dendritiska celler. När dendritiska celler lokaliserar en oacceptabel mikroorganism på en slemhinna larmar de kroppens övriga försvarssystem, som aktiverar en kaskad av försvarsmekanismer. En inflammation bildas då och är ett tecken på att kroppen håller på att försvara sig. Inflammationen ska sedan läkas ut. Vid ihållande näringsbrist kan tillståndet dock övergå till kroniska inflammationer av olika grad. Dessvärre är det många folksjukdomar som har sitt ursprung i kroniska låggradiga inflammationer som i förlängningen kan medverka till upphov av vissa former av cancer, hjärt-kärlsjukdomar och även depression, då tarmen och hjärnan står i förbindelse med varandra.

För det andra kan felaktig kost, såsom till exempel för mycket socker, påverka miljön i tarmen. Det kan ha till följd att karaktären på de neutrala mikroorganismerna som bor i tarmen ändras. Kroppens immunförsvar uppfattar dessa ändrade mikroorganismer då som oacceptabla. En inflammation kan då bildas. Man kan säga att kroppen överreagerar, då mikroorganismerna inte är patogena, utan neutrala men har ändrat karaktär och därför inte kan accepteras av kroppens immunförsvar.

För det tredje kan brist på rätt näringsämnen till mikroorganismerna bidra till minskad mångfald bland bakterierna. I en bristfällig miljö kan fel bakterier få för stort utrymme på bekostnad av de som bättre samarbetar med kroppen.

Vid felaktig näring kan situationer uppstå, som inte accepteras av kroppens immunförsvar och som bildar en inflammation. Vid rätt näring påverkas mikrobiotan och tarmslemhinnan positivt och kroppen slipper försvara sig.

 

Fermenteringsämnen skapar bra tarmmiljö och är föda till tarmcellerna

Mikrobiell fermentering är konservering av födoämnen med hjälp av välgörande mikroorganismer, företrädelsevis aktiva mjölksyrebakterier. Vid mikrobiell fermentering bildas bland annat kortkedjade fettsyror och andra viktiga fermenteringmolekyler.

  1. Kortkedjade fettsyror är främsta näringsämnet för cellerna i tarmslemhinnan, som ska bygga en robust barriär mellan mikroorganismerna och kroppen.
    ”A good fence makes good neighbors.”
  2. Kortkedjade fettsyror är relativt svaga syror, som kan tränga in i mikroorganismerna. När de kortkedjade fettsyrorna tränger in i mikroorganismer som ändrat karaktär på grund av förändrad tarmmiljö, så börjar mikroorganismen försvara sig själv mot de inträngande kortkedjade fettsyrorna. För att försvara sig måste då mikroorganismen lägga om sina resurser, vilket medför att den åter ändrar sin karaktär. När mikroorganismen inte längre utgör ett hot stoppar immunförsvaret sin överreaktion och därmed inflammationen.
  3. Fermenteringsämnen påverkar tarmmiljön i positiv riktning. Med rätt miljö i tarmen kan de bakterier gynnas som vill samarbeta med kroppen. Det är nämligen svårt att få bakterier, som kommer via kosten att stanna kvar i tarmen. Det är lättare att påverka miljön så att de bakterier som finns trivs och förökar sig. Med hjälp av fermenteringsämnen gynnas de bakterier som samarbetar med och accepteras av vår kropp.

Mikrobiellt fermenterad kost

Kosten har en viktig roll i vårt välmående. Det är viktigt att vi väljer livsmedel att äta utifrån ett näringsperspektiv, så att både kroppen och mikroorganismerna kan fungera på ett tillfredsställande sätt. Med den västerländska kost vi idag intar utgör fermenterad mat en alltför liten del jämfört med vad vi åt tidigare och som görs i andra delar av världen. Det finns all anledning att inta en större mängd mikrobiellt fermenterad kost av hög kvalitet och koncentration.

 

Vill du få hjälp och rådgivning kring kost?
Boka ett individuellt möte med vår dietist Emilia Polster

[check-email]

Nyhetsbrev

Anmäl dig till ReFerms nyhetsbrev.Få tips om tarmhälsa och för nyheter om ReFerm direkt i din inkorg.