Vad är fermenterad mat och varför är det bra för oss?

Dietisten tipsar

Fermentering, vad är det och varför är det så bra för vår tarmhälsa och hur kan man få in mer fermenterad mat i sin vardag? Det ska vi fördjupa oss i under den närmaste tiden. Så här kommer vad som är det första men absolut inte sista inlägget som berör fermentering. Häng med!

Låt oss börja med att förstå att fermentering inte är något nytt. Att fermentera råvaror har man gjort runt om i världen i tusentals år. Ta surkål i Tyskland, kimchi i Korea, miso i Japan, tempeh i Indonesien och vår filmjölk i Sverige.

Vad innebär fermentering?

Fermentering är matlagning med mikroorganismer där syftet är att förlänga hållbarheten på råvaran, men samtidigt förbättras smak, doft, konsistens och näringsvärde.

När det kommer till fermentering och matlagning är det antingen mjölksyrebakterier, jästsvampar eller mögelsvampar som är involverade.

I vissa livsmedel främjas tillväxten av levande mjölksyrabakterier så kallade probiotika, som hjälper till att upprätthålla en hälsosam och balanserad tarmflora. Men det kan också bildas kortkedjade fettsyror. Kortkedjade fettsyror bildas när en råvara fermenteras och dessa syror är med till att skapa en miljö där mikroorganismer som förstör kvaliteten eller orsakar sjukdom inte trivs.

En bra sammanliknelse är att den miljö vi vill åstadkomma när vi fermenterar för att rätt sorts bakterier ska trivas, är en liknande miljö vi vill ha i vår egen tarm.

Det pratas mycket om att ge rätt näring till tarmbakterierna, prebiotika alltså kostfibrer men minst lika viktigt är det att skapa en gynnsam miljö i vår tarm så att våra kära tarmbakterier trivs och vill etablera sig.

Varför behöver vi kortkedjade fettsyror?

Tarmslemhinnan i framförallt vår tjocktarm bevakar och försvarar oss mot inträngande mikroorganismer i vår kropp. Har man en försämrad barriärfunktion kan bakterier tränga in genom tarmväggen och därmed driva på en inflammation i tarmen. Därför är det viktigt att stärka och ta hand om tarmslemhinnan för att minska risken för en inflammation.

De kortkedjade fettsyrorna är den främsta energikällan till tarmcellerna och bidrar till att stärka barriärfunktionen och hålla den intakt.

Kortkedjade fettsyror skapas naturligt i tjocktarmen när bakterier i tarmen fermenterar kostfibrer, men finns alltså också i fermenterade livsmedel.

Samarbete mellan dig och din tarm

Tarmbiotan behöver dig, den behöver näring för att bli en medspelare. Tänk att du varje gång du äter kan påverka ditt välmående på ett positivt sätt. För att vi ska kunna behålla eller skapa en frisk tarmbiota behöver vi kontinuerligt tillföra kostfibrer och fermenterade livsmedel.

Vår tarmbiota är relativt stabil men vi kan även påverka den genom en konstant tillförsel av de rätta näringsämnena.

Rätt näringsämnen = kostfibrer och fermenterade livsmedel —> en tarmbiota som gillar dig!

I mitt nästa inlägg kommer jag besvara frågan: Jag som har IBS, kan jag också äta fermenterad mat?

 

Varma hälsningar,
Emilia Polster

[check-email]

Nyhetsbrev

Anmäl dig till ReFerms nyhetsbrev.Få tips om tarmhälsa och för nyheter om ReFerm direkt i din inkorg.