Bra mat för din tarmflora

Det du äter påverkar din tarmflora och därmed ditt mående. Genom rätt kost, särskilt fibrer och fermenterade livsmedel, kan du skapa en balanserad tarmflora som bidrar till bättre matsmältning, starkare tarmbarriär och minskade magbesvär.

Kort översikt

• Tarmfloran spelar en avgörande roll för hälsa och välmående
• Fibrer är tarmbakteriernas viktigaste näring
• Fermenterade livsmedel tillför postbiotika som kan stärka tarmen
• Havre är särskilt gynnsamt för tarmfloran
  

Därför är tarmfloran så viktig

Genom vad du äter kan du påverka din tarmflora och därmed ditt mående. Här får du lära dig varför tarmfloran är så viktig, vilken mat som påverkar den positivt och vad du enkelt kan göra för att få en tarmflora i balans igen.

Tarmflorans betydelse

I vår tarmflora finns bakterier som intar en skyddande roll genom att hindra sjukdomsframkallande mikrober från att etablera sig. Detta sker bland annat genom att de producerar substanser som bidrar till en gynnsam miljö i tarmen där ogynnsamma bakterier inte trivs.

Det finns även mikroorganismer som bryter ner olika ämnen till näringsämnen vi behöver för att må bra. Vissa bakterier kan omvandla gifter så att kroppen lättare kan göra sig av med dem.

Många bakterier producerar dessutom vitaminer, signalsubstanser och aminosyror. I tarmfloran stimuleras även nybildningen av tarmceller, vilket påverkar tarmens funktion.

Som du märker sker en rad viktiga processer i tarmfloran. För oss gäller det därför att ge den rätt förutsättningar för att kunna utföra sina uppgifter på bästa sätt.

Det finns flera faktorer som påverkar både tarmmiljön och sammansättningen av tarmbakterier. Här får du ta del av vilken mat som våra tarmbakterier mår bra av.

Supermat för tarmen

I dag kan vi inte med säkerhet säga hur den optimala tarmfloran ser ut för varje individ. Mycket tyder dock på att mångfald och artrikedom är gynnsamt. Alla har en unik uppsättning mikroorganismer och för att optimera tarmfloran behöver miljön i tarmen vara välmående.

Man kan likna en frisk tarmflora vid en frodig regnskog där många olika arter trivs och samverkar, jämfört med en torr och karg öken där endast ett fåtal arter överlever.

Utan rätt näring har bakterierna svårt att trivas och utföra sina uppgifter. Genom att äta en varierad och näringsrik kost bidrar du till både en gynnsam miljö och ett brett spektrum av bakteriestammar.

Kostfibrer intar en särställning som bakteriernas favoritmat. Genom att välja bröd med hela korn, rotfrukter, grova grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och frön får du i dig olika fibertyper som samverkar med tarmbakterier på olika sätt och bidrar till ökad mångfald.

Fibrer och fermenterade livsmedel

Fibrer är viktiga, men fermenterade livsmedel spelar också en central roll. Att jäsa livsmedel med hjälp av mjölksyrabakterier, fermentering, är ett uråldrigt sätt att konservera mat.

Genom att äta mikrobiellt fermenterade livsmedel tillför du inte bara bakterier och fibrer utan även kortkedjade fettsyror och andra metaboliter som bildas vid fermenteringen. Dessa näringsämnen kallas postbiotika och är viktiga för tarmens funktion och välmående.

Kortkedjade fettsyror kan även bildas i tjocktarmen när vissa bakterier får tillgång till fibrer. Denna fermentering kan dock utebli om tarmfloran är utarmad eller fiberintaget är för lågt.

ReFerm är baserad på mikrobiellt fermenterad havre. I vår patenterade process uppstår kortkedjiga fettsyror, andra metaboliter som bildar ReFerm tillsammans med alla de goda näringsämnen, vitaminer och mineraler som havre redan innehåller.  Högkoncentrerad postbiotika som ReFerm används vid obalans i tarmfloran, till exempel vid IBS och andra tarmbesvär.

Är havregryn bra för tarmfloran?

Havregryn skiljer sig från många andra fibersorter eftersom de innehåller en fibertyp som både är löslig och fermenterbar. Dessa fibrer fermenteras av vissa bakterier i tjocktarmen och bildar kortkedjiga fettsyror som är tarmslemhinnans främsta näringskälla.

Den lösliga fibertypen tolereras ofta bättre av personer med känslig mage eller IBS.

Oligosackarider som finns i vitlök, lök, jordärtskocka, svartrot och sparris är exempel på fibrer som kan fermenteras till kortkedjiga fettsyror, förutsatt att rätt bakterier finns i tarmfloran.

Resistent stärkelse, som finns i omogen banan, kall potatis och bönor, är ett annat exempel.

Bra mat vid antibiotikakur

Vid antibiotikabehandling rubbas tarmens normalflora eftersom både nyttiga och oönskade bakterier slås ut. Många får därför en orolig mage med diarré som följd.

Tarmens skydd kan samtidigt vara försvagat. Under denna period är det extra viktigt att stötta tarmen. Det är vanligt att man tillfälligt har svårare att tolerera samma mängd fibrer som tidigare. Börja därför försiktigt och öka fiberintaget successivt.

Alternativt kan du ta ReFerm under och efter antibiotikakuren för att hjälpa till att återställa balansen i tarmfloran.

Hur lång tid tar det att återställa tarmfloran?

Det vi äter, våra gener och vår tarmflora samverkar. Bakteriesammansättningen kan förändras tillfälligt vid kostförändringar, sjukdom eller antibiotikaanvändning.

Hos friska individer ser man ofta en stor variation av bakteriestammar, medan man vid IBS och sjukdom ofta ser en minskad mångfald. Att återskapa variation är viktigt för hälsan och kan minska risken för framtida besvär.