14 jan. 2022

Allt om postbiotika

Postbiotika är mikrobiellt fermenterade ämnen, eller beredningar av icke levande mikroorganismer och deras komponenter, som kan ge hälsofördelar. Studier visar att vissa typer av högkoncentrerad postbiotika kan påverka tarmmiljön och tarmfloran och därigenom bidra till minskad inflammation i tarmen och lindrade symtom vid IBS och andra magbesvär.

Kort översikt

Postbiotika är fermenteringsprodukter eller icke levande mikroorganismer och deras komponenter
Det finns stor variation i innehåll och effekt mellan olika postbiotika
Kortkedjade fettsyror är centrala ämnen i vissa postbiotiska preparat
Högkoncentrerad postbiotika gjord på mikrobiellt fermenterad havre har i kliniska studier visat effekt vid IBS
Postbiotika kan användas som ett sätt att påverka tarmmiljön när tarmfloran är i obalans

Postbiotika guide

I den här guiden kommer du kunna få svar på allt du behöver veta om postbiotika och dess hälsofördelar samt hur det kan hjälpa vid IBS och andra magbesvär.
Postbiotika kallas nästa generationens probiotika. Till skillnad från probiotika som passerar genom tarmen visar studier att postbiotika ändrar i tarmfloran och därigenom bidrar till att både reducera inflammation i tarmen och minska symtomen.

Innehållsförteckning

Klicka på respektive länk för att läsa svar på frågan.

Vad är postbiotika?
Hur får man i sig postbiotika?
Vad är postbiotika bra för?
Varför ska man ta postbiotika?
I vilken mat finns postbiotika?
Vad är skillnaden mellan pro, pre och postbiotika?
Hjälper postbiotika mot IBS och tarmproblem?
Finns det forskning bakom postbiotikans effekt?
Är postbiotika bra vid förstoppning och diarré?
Fungerar postbiotika vid uppsvälld mage?
Hjälper postbiotika vid läckande tarm?
Hjälper postbiotika vid divertikulit?
Postbiotika och smörsyra
Hur länge ska man ta postbiotika?
Kan barn ta postbiotika?
Kan man äta postbiotika som gravid?
Kan man få biverkningar av postbiotika?
Vilken postbiotika är bäst?
Var kan jag köpa postbiotika?

Vad är postbiotika?

Ett postbiotikum definieras som en “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”. Kategorin postbiotika omfattar allt från avdödade bakterier och celldelar till metaboliter från mikrobiellt fermenterade livsmedel. Exempel på mikrobiellt fermenterade livsmedel är surkål, viss yoghurt och ost, surdegsbröd och kimchi.
Det finns därmed en stor spännvidd inom postbiotika, både i näringsinnehåll och effekt, beroende på vilka bakterier som används och vilka livsmedel som fermenteras. Det är ett spännande kunskapsområde som det forskas kring från olika håll.

Kortkedjade fettsyror

Postbiotika som framställs genom fermenterade livsmedel kan innehålla bland annat kortkedjade fettsyror och andra molekyler som uppstår vid den mikrobiella fermenteringen av det specifika livsmedlet. Kortkedjade fettsyror (SCFA) är till exempel smörsyra och propionsyra. Dessa fettsyror som uppstår vid fermentering är det främsta näringsämnet för tarmslemhinnans celler som främjar en robust barriär så att bakterierna inte tränger ut.
Postbiotika kan produceras av vissa bakterier och fungerar som näringsämne till andra bakterier och mikroorganismer generellt.

Högkoncentrerad postbiotika

Mängden postbiotika i de flesta livsmedel är inte känd. Dock finns det högkoncentrerad postbiotika som är gjord på mikrobiellt fermenterad havre. Denna typ av postbiotika har i kliniska studier visat sig kunna användas som behandling vid IBS.

Hur får man i sig postbiotika?

Postbiotika finns bland annat i livsmedel som innehåller mikrobiellt fermenterade näringsämnen, som till exempel surkål, kimchi, yoghurt, ost, tempeh etc. Mängden postbiotika i denna typ av livsmedel är inte känd. Vill man få i sig en koncentrerad och kontrollerad mängd, så finns det högkoncentrerad postbiotika som tas som en kostbehandling.

Vad är postbiotika bra för?

När du intar högkoncentrerad postbiotika får du i dig rätt näringsämnen som ger en robust tarm och även en balanserad tarmflora. När vi har en stark tarmbarriär så ges inte bakterier möjlighet att tränga ut i kroppen, vilket annars kan leda till låggradiga inflammationer med en rad olika symtom som bland annat IBS relaterade magbesvär. Intresset för kopplingen mellan tarmens skick och inflammation ökar och forskare blir alltmer eniga om att låggradiga inflammationer kan ligga bakom många av våra stora folksjukdomar.

Lider du dessutom av IBS eller återkommande magbesvär kan viss postbiotika hjälpa dig bygga upp en robust stark tarm och fungera som en kostbehandling som ger långsiktig tarmhälsa.

Postbiotika fungerar bland annat genom att skapa rätt miljö i tarmen, där bakterier och andra mikroorganismer lever och som kan accepteras av kroppen.

Läs mer: Inflammation i tarmen – orsak och behandling

Obalans i tarmfloran

Har du en dysbios, alltså en obalans i tarmfloran, kan det vara gynnsamt att inta postbiotika. Det finns olika anledningar till obalans. Det kan bland annat bero på antibiotikakurer, som slår ut olika typer av bakterier, det kan bero på för lite kontakt med bakterier i dagens relativt steriliserade miljö och det kan bero på för litet intag av kostfiber, som är näring till delar av tarmens mikroorganismer.

De bakterier som fermenterar fibrer kan då slås ut och i sin tur skapa obalans när nästa bakteriegrupp inte får de ämnen som uppstår vid de förras fermentering och så fortgår det i en ond spiral under tiden som tarmfloran utarmas. När tarmfloran är i obalans är det inte så lätt att reparera på egen hand genom tillförsel av vare sig probiotika eller fiber. Forskning visar att postbiotika hjälper tarmmiljön att neutraliseras. En som har forskat mycket inom detta område och jämfört probiotika, prebiotika (kostfiber) och postbiotika (mikrobiellt fermenterade näringsämnen) är Erica D Sonnenburg, Assistant Professor vid Stanford University.

I en forskningsrapport sammanfattas resultatet av postbiotika.

Varför ska man ta postbiotika?

Skapa en tarmmiljö som gynnar mångfald och av kroppen accepterade mikroorganismer
Postbiotika kan ge näring åt mikroorganismerna som utgör tarmfloran. I postbiotika kan även finnas näringsämnen som främjar en tarmmiljö som är gynnsam för de bakterier som arbetar i symbios med kroppen. När tarmmiljön istället försämras kan för kroppen felaktiga bakterier ta över eller befintliga bakterier kan ändra karaktär, som inte längre accepteras av kroppens immunförsvar. Detta kan leda till att immunförsvaret aktiveras och bildar olika grader av inflammation för att skydda sig.
Stärka tarmbarriären
I postbiotika kan det finnas kortkedjade fettsyror, som är främsta näringsämne till tarmslemhinnans celler, som i sin tur bygger en stark och robust barriär mellan tarmens innehåll och kroppen. När tarmslemhinnans celler inte får rätt näring kan den försvagas och bli genomsläpplig, en så kallad läckande tarm. Vid en läckande tarm kan stora molekyler och mikroorganismer från tarmen tränga in i kroppen, varvid kroppens immunförsvar aktiveras med en inflammation som följd.
Bilden nedan visar en tarmflora i symbios (övre delen) och med en robust tarmslemhinna (grön) som skyddar kroppen från mikroorganismerna i tarmen.

“A good fence makes good neighbors” (Erica D Sonnenburg, Assistant Professor vid Stanford University)

I vilken mat finns postbiotika?

Postbiotika finns bland annat i livsmedel som är mikrobiellt fermenterade. Det kan tex vara mjölksyrade grönsaker som surkål och kimchi samt kefir, parmesan och tempeh. Köper du mjölksyrade grönsaker i butik är det viktigt att du köper de som står i kyldisken då det är dessa som är mikrobiellt fermenterade. Det finns också högkoncentrerad torkad postbiotika i pulverform, som löses upp i vatten.

Testa detta: Gör egen surkål

Vad är skillnaden mellan pro, pre och postbiotika?

Probiotika är bakterier som ofta intas som kosttillskott i form av kapslar eller pulver. Det kan kännas symtomlindrande medan dessa bakterier passerar tarmen, men skapar ingen långsiktig effekt mot orsaken bakom besvären.

Prebiotika i form av fibrer blir till näringsämnen för tarmslemhinnan när de fermenteras av bakterierna i tarmfloran. De är viktiga att få i sig men tarmflorans kapacitet hos de flesta människor här i väst är för liten för att kunna fermentera prebiotikan ordentligt och på rätt sätt. I de fallen kan prebiotika faktiskt ge upphov till magbesvär som magont och diarré.

Läs mer: Inte bara probiotika för en tarmflora i obalans

Postbiotika, som innehåller mikrobiella metaboliter, balanserar och stärker den tarmflora du redan har vilket ger varaktig effekt och påverkar orsaken bakom symtomen. Mikrobiella metaboliter är ämnen och energi som skapas när livsmedel fermenteras. Dessa ämnen blir till näring till tarmen.

Från pro till postbiotika

Hjälper postbiotika mot IBS och tarmproblem?

Spännvidden inom olika postbiotikum är stor och mängden postbiotika och näringsämnen i olika livsmedel eller preparat är väldigt varierande. Därför är det svårt att svara på om postbiotika generellt hjälper mot IBS. Valet av bakterier, det livsmedel som fermenteras och mängden postbiotika påverkar utfallet och effekten.

Det har i kliniska studier visat sig att ett högkoncentrerat postbiotikum gjort på mikrobiellt fermenterad havre hjälper mot IBS. De näringsämnen som finns i detta högkoncentrat bidrar till att minska inflammation i tarmen och lindra symtom.

Forskning visar alltmer att inflammation är involverad vid IBS, vilket innebär att kroppens försvarsmekanismer är aktiverade av någon anledning. Det antas finnas ett samband mellan ej accepterade bakterier både i tarmfloran och bland dem som kan tränga sig ut i kroppen vid en försvagad tarmbarriär. När kroppens immunförsvar aktiveras kan kroppen reagera med olika grader av inflammation, som i sin tur kan ge upphov till många av dagens olika folksjukdomar, såsom IBS, olika former av cancer, hjärt kärl sjukdomar och även depression. Tarmens påverkan på kroppen och hela hälsotillståndet är omfattande.

Forskning visar att kosten påverkar miljön i tarmen och tarmmiljön i sin tur påverkar uppsättningen av mikroorganismer och däribland bakterier. Genom intag av postbiotika, där livsmedlet och de bakterier som har fermenterat livsmedlet är noga utvalt, kan man tillföra näringsämnen till tarmfloran. Näringsämnena, däribland kortkedjade fettsyror, påverkar tarmmiljön så att den gynnar förekomsten av bakterier som kroppen finner acceptabla och påverkar dessutom den befintliga tarmfloran så att den samarbetar med kroppen utan att aktivera immunförsvaret. Postbiotika kan också bidra med näring till tarmslemhinnans celler, som bygger ett starkt och robust försvar mellan tarm och kropp. I motsatt fall kan det leda till aktivering av kroppens försvarssystem.

Finns det forskning bakom postbiotikans effekt?

Svenska och internationella forskningsstudier visar oberoende av varandra att postbiotika, innehållande mikrobiella fermenteringsämnen, kan stärka tarmhälsan.

Intresset för postbiotikans effekt på vår hälsa ökar. Postbiotika är fortfarande ett nytt begrepp för oss i Sverige medan det redan intagit en viktig position i andra delar av Europa och USA samt Asien. Ett kvitto på postbiotikans position är att IPA (International Probiotics Association), branschorganisationen för probiotika, nu även omfattar postbiotika. De ser en växande marknad och stort intresse för postbiotika världen över.

Nordic Rebalance har bedrivit forskning inom postbiotika de senaste 20 åren vilket har resulterat i den högkoncentrerade postbiotika produkten ReFerm som visat klinisk effekt på IBS i flera studier.

Är postbiotika bra vid förstoppning och diarré?

Ja, högkoncentrerad postbiotika kan inte bara dämpa symtom som förstoppning och diarré utan även påverka orsaken bakom, som ofta leder till en låggradig inflammation i tarmen. Postbiotika gör så att tarmen blir mer robust och därmed inte släpper igenom bakterier som kroppens immunförsvar kommer reagera på. Förstoppning eller diarré är vanligt förekommande symtom vid till exempel IBS.

Stress och oro kan förstärka symtomen då hjärnan står i förbindelse med tarmen genom vagusnerven. Vagusnerven, som är människokroppens längsta kranialnerv och utgår från den förlängda märgen i hjärnstammen, skickar signaler till resten av kroppen. Genom avslappnande övningar kan vi påverka vagusnerven och därmed stress och oro, vilket kan ge en positiv effekt på symtomen.

Läs mer: Lös mage och diarré – orsak och behandling

Fungerar postbiotika vid uppsvälld mage?

Uppsvälld och svullen mage är ett väldigt vanligt förekommande symtom. Ofta kommer svullnaden efter måltider då man ätit något tarmen reagerar på. Har man en tarmflora som är i obalans kan tarmen reagera med att bilda gas i stället för att omvandla till exempel kolhydrater till kortkedjade fettsyror.

Studier visar att vid intag av postbiotika som är gjord på mikrobiellt fermenterad havre så balanseras den tarmflora man redan har, vilket gör att den samarbetar bättre med kroppen. Efter regelbundet intag av denna postbiotika stärks även tarmen och livsmedel som tidigare orsakat svullnad kan nu hanteras bättre.

Läs mer här: Uppsvälld mage – orsak och behandling

Hjälper postbiotika vid läckande tarm?

Inte enbart vår tarmflora påverkar vår hälsa utan även vilket skick vår tarm befinner sig i spelar en stor roll. En svag och skör tarmslemhinna kan bli genomsläpplig, så kallad läckande tarm, och när bakterier som egentligen hör hemma i tarmen tränger ut i kroppen reagerar immunförsvaret med inflammation.

Postbiotika i form av ReFerm är bevisad i kliniska studier att stärka tarmen så att den blir robust och mindre genomsläpplig och därmed förebygga läckande tarm.

Läs mer här: Läckande tarm – symtom och behandling

Hjälper postbiotika vid divertikulit?

Som tidigare nämnt så kan viss postbiotika stärka tarmväggen. Vid divertikulit har det uppstått inflammation i fickor på tarmen. Eftersom ReFerm kan tas i flytande form passar det bra att inta ReFerm om man har fått en inflammerad tarmficka och får ont om man äter fast föda under en tid.

När ReFerm balanserar tarmfloran igen leder det till att symtom kopplat till avföringen avtar. Därmed minskar risken för förstoppning och trög mage som också kan vara ett symtom som i sin tur ökar risken för divertikulit.

Läs mer: Tarmfickor och divertiklar – symtom och behandling

Postbiotika och smörsyra

Smörsyra är en kortkedjig fettsyra. De dominerande kortkedjade fettsyror som bildas i tjocktarmen vid fermentering av fibrer är ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Förhållandet dem emellan kan påverkas av maten vi äter, eftersom olika kolhydrater ger upphov till olika mönster av kortkedjade fettsyror. Lactobaciller producerar ofta mjölksyra, som i sin tur omvandlas vidare till smörsyra. Studier visar att till exempel betaglukaner gynnar produktionen av smörsyra, som bidrar till att bygga en stark och robust tarmslemhinna och kan ge reduktion av symtom vid inflammation.

Hur länge ska man ta postbiotika?

Vid konstaterad IBS eller vid symtom såsom magsmärtor i kombination med till exempel gaser, uppblåst mage, ryggont, huvudvärk och trötthet kan högkoncentrerad postbiotika många gånger hjälpa att reducera graden av inflammation och tillhörande symtom. De flesta märker av en förändring inom ett par veckor. Det tar dock tid att bygga upp och stärka tarmen och tarmfloran långsiktigt och därigenom reducera symtomen. Beroende på den individuella utgångspunkten tar det olika lång tid. För de flesta med IBS tar det mellan 3–4 månader att få mer omfattande och robust symtomlindring.

Kan barn ta postbiotika?

Barn kan med fördel äta viss postbiotika för att stärka tarmhälsan långsiktigt och reducera risken att få tarmrelaterade problem under många år framöver. Du behöver dock kontrollera så att just den postbiotikan du väljer är lämplig för barn. Barn som drabbas av sjukdomar som kräver antibiotikakurer kan lätt få en försämrad tarmmiljö, som kan behöva stärkas igen.

Kan man äta postbiotika som gravid?

Färdigfermenterade produkter och preparat som ReFerm går bra att äta. Men kontrollera alltid så att den postbiotika du väljer är lämplig för gravida.

Kan man få biverkningar av postbiotika?

Högkoncentrerad postbiotika som tillverkas genom mikrobiell fermentering kan vara ovant att inta för den som har en känslig tarm. Ökade eller nya symtom kan i vissa fall uppstå till en början innan tarmen vant sig. Det är dock övergående och inte farligt. Minska intaget om du upplever ökade symtom och trappa gradvis upp i takt med att tarmen vänjer sig.

Vilken postbiotika är bäst?

Postbiotika varierar innehållsmässigt beroende på vilka bakterier som används vid fermenteringen och vilket livsmedel som fermenteras. Havre innehåller betaglukaner, som är både gelbildande och fermenterbara. Forskningsstudier har visat att havre och mältat korn är särskilt gynnsamma vid inflammation i tarmen. Baserat på dessa studier är det därför fördelaktigt att inta postbiotika som är baserad på havre.

Var kan jag köpa postbiotika?

Postbiotika finns i mikrobiellt fermenterade livsmedel som till exempel surkål. Det finns att köpa i välsorterade matbutiker. Vill man ha ett högkoncentrerat postbiotikum med bevisad effekt i kliniska studier så finns ReFerm, som köps online.

ReFerm innehåller,