Postbiotika: Kortkedjade fettsyror för en god tarmhälsa

Postbiotika är bland annat de näringsämnen som bildas när bakterier fermenterar livsmedel, däribland kortkedjade fettsyror. Dessa ämnen är avgörande för tarmslemhinnans näring, tarmbarriärens funktion och samspelet mellan tarmflora och immunförsvar. Brist på postbiotika kan påverka både tarmhälsa och inflammation.

Kort översikt

• Postbiotika bildas vid fermentering
• Innehåller kortkedjade fettsyror
• Ger näring till tarmslemhinnan
• Påverkar tarmflora och immunförsvar
• Viktigt vid IBS och obalans

Människan och tarmfloran

Postbiotika kallas bland annat de näringsämnen som uppstår när bakterier fermenterar livsmedel. I postbiotika ingår bland annat kortkedjade fettsyror men också andra metaboliter som uppstår vid den mikrobiella fermenteringen. Dessa näringsämnen är av stor betydelse för vår tarmhälsa.

I och på vår kropp finns mikroorganismer som utgör vår normalflora. Uppgifterna varierar, men normalfloran utgörs av upp mot 100 triljoner mikroorganismer, varav de flesta är bakterier. Tillsammans väger de cirka 1,5–2 kilo. De finns på vår hud och i vårt matsmältningssystem som löper från munnen till ändtarmen. De mikroorganismer som finns naturligt i tarmen utgör det som kallas tarmflora eller mikrobiota. Den största andelen av mikroorganismerna finns i tjocktarmen.

När vi föds är vi sterila, men redan vid födseln kommer vi i kontakt med mikroorganismer och under de tre första levnadsåren lägger vi grunden för vår tarmflora. Tarmfloran utvecklas efterhand till ett komplext system, där mikroorganismerna ständigt interagerar med varandra och med människan.

I början av vår levnad är tarmen rik på syre, vilket lockar bakterier som använder syre för sin ämnesomsättning för att kunna bilda energi. Med åldern sjunker syrehalten och anaeroba bakterier kan etableras. Ett sätt för dessa anaeroba bakterier att bilda energi är genom fermentering. Slutprodukten kallas postbiotika och innehåller bland annat kortkedjade fettsyror, till exempel mjölksyra, som bakterier i tarmfloran enkelt kan omvandla till butyrat eller smörsyra. De kortkedjade fettsyrorna kallas också SCFA, från engelskans Short Chain Fatty Acids.

Tarmfloran har både en permanent grupp mikroorganismer som residerar, det vill säga bor, i tarmen och på tarmslemhinnan samt en temporär grupp som är i transit. Den permanenta gruppen av bakterier anses vara homogen och stabil till både antal bakterier och antal arter, medan den temporära gruppen varierar beroende på vilka bakterier vi exponeras för. Genom val av kost, infektioner, mediciner och ålder påverkas tarmfloran i olika riktningar.

Bakteriernas funktion och betydelsen av postbiotika innehållande bland annat kortkedjade fettsyror (SCFA)

Tarmfloran är vanligtvis resistent och har en förmåga att förhindra etablering av oönskade sjukdomsframkallande bakterier. Sådana bakterier kan till exempel vara campylobacter och sjukdomsframkallande stammar av salmonella, som vi kan komma i kontakt med via födointag. Genom att kolonisera tarmslemhinnan med bakterier som är önskvärda för kroppen försvåras etableringen av patogena bakterier. Vissa bakterier kan också producera bakteriociner som har dödande effekt på andra stammar av samma eller närbesläktad art.

Tarmfloran har en metabolisk funktion

Bakterier bryter ner de näringsämnen som tar sig ända ner till tjocktarmen. Kostfibrer är ett sådant näringsämne. När anaeroba bakterier genom fermentering utvinner energi ur kolhydrater, till exempel fibrer, bildas kortkedjade fettsyror som är tarmslemhinnans främsta näringsämne och tas direkt upp av denna. En robust tarmslemhinna är mycket viktig för att hålla bakterier och andra mikroorganismer kvar i tarmen så att de inte tränger ut i kroppen. Vid ämnesomsättningen bildar bakterier även till exempel vitamin K, som vi inte kan producera själva. Vitamin K har en central roll vid blodkoagulering.

Postbiotika har en påverkan på vår tarmmiljö och tarmflora

En fysikaliskt välbalanserad miljö i tarmen är önskvärd för att bakterierna ska samarbeta med oss och vår kropp. De kortkedjade fettsyror som bildas genom fermentering är relativt sura och kan sänka pH-värdet i tarmen. Med ett lägre pH i tarmmiljön försvåras etablering av patogena bakterier.

En bakterie behöver inte vara patogen för att kroppens immunförsvar ska reagera och bilda en kronisk låggradig inflammation. Det kan vara en neutral bakterie som genom exempelvis felaktig kost, mediciner eller andra främmande ämnen börjar uppträda annorlunda och producera ämnen som inte längre uppfattas som acceptabla av immunförsvaret. Kortkedjade fettsyror är inte bara sura utan också relativt svaga syror som kan tränga in i bland annat mikroorganismer som inte är önskvärda. När kortkedjade fettsyror tränger in i en oacceptabel mikroorganism sjunker pH inne i cellen till en nivå som mikroorganismen inte tolererar. Den börjar då försvara sig genom att lägga om sina resurser, bland annat genom att förstärka system som pumpar ut fettsyrorna ur cellen. I samband med detta ändrar mikroorganismen sin karaktär. När mikroorganismen inte längre utgör ett hot stoppar immunförsvaret sin överreaktion och därmed immunaktiveringen och den låggradiga inflammationen.

Tarmcellerna är försedda med särskilda receptorer som binder till signalsubstanser som kan överföra budskap till cellen. Kortkedjade fettsyror interagerar med receptorer som bland annat reglerar immunförsvaret. Kortkedjade fettsyror är således viktiga vid signalering mellan tarmen och resten av kroppen, till exempel via gut–brain axis.

I bilden ovan illustreras hur bakterierna i tarmfloran fermenterar fibrer till kortkedjade fettsyror, SCFA. Dessa bidrar till uppbyggnaden av tarmslemhinnan som skyddar kroppen mot intrång av bakterier. Vid felaktig kost med låga halter av fibrer sjunker både antalet och mångfalden av bakterier och därmed också halterna av kortkedjade fettsyror. Många med IBS anses lida brist på kortkedjade fettsyror och de metaboliter som uppstår vid mikrobiell fermentering.

En ond cirkel kan uppstå vid konstaterad IBS då fiberrik mat kan orsaka besvär såsom magont och gaser eftersom tarmfloran inte kan fermentera kostfibrerna till kortkedjade fettsyror, utan istället till gaser. Detta gör det svårare att inta fibrer. Dessa besvär kan lindras om man väljer rätt sorts fibrer. Generellt tolereras lösliga fibrer bättre än olösliga. Lösliga fibrer finns främst i rotfrukter, grönsaker, baljväxter, frukt, bär samt havre. Redan färdigfermenterade livsmedel kan tillföra behovet av kortkedjade fettsyror. ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum och innehåller bland annat en hög mängd kortkedjade fettsyror samt andra viktiga metaboliter som uppstått vid fermenteringen av havre.

Sammanfattning av de kortkedjade fettsyrornas funktion i tarmen