Inflammation i tarmen – orsak och behandling

Kosten påverkar både vår egen hälsa och mikroorganismerna i tarmen. Vid felaktig näring kan tarmmiljön förändras så att immunförsvaret aktiveras och inflammation uppstår. Postbiotika kan bidra till att stärka tarmslemhinnan, minska läckande tarm och reducera aktivering av immunförsvaret.

Kort översikt

• Kosten påverkar samspelet mellan kropp och tarmens mikroorganismer
• Felaktig kost kan leda till inflammation i tarmen
• Tarmslemhinnan fungerar som en skyddande barriär
• Postbiotika kan stärka tarmmiljön och minska låggradig inflammation
• Mikrobiellt fermenterad kost spelar en viktig roll för tarmhälsan

Hur kosten påverkar tarmens mikroorganismer

Det råder inget tvivel om att kosten påverkar hälsan, både för oss människor och för mikroorganismerna som finns i våra tarmar. Vid felaktig näring kan situationer uppstå där bakterierna börjar motarbeta oss och kroppen försvarar sig genom inflammation. Den här artikeln handlar om postbiotika, som kan bidra till att reducera läckande tarm och minska aktivering av immunförsvaret.

Fullt av mikroorganismer i tjocktarmen

I tjocktarmen finns bortåt 100 000 miljarder icke mänskliga mikroorganismer, såsom bakterier och svampar. De börjar etablera sig vid födseln och utvecklas därefter utifrån den föda vi äter och den livsstil vi har. Varje människas tarmbiota, eller tarmflora, är unik, även om likheter finns med dem man lever nära och delar livsstil med.

Det är intressant att notera att en stor del av mikroorganismerna endast passerar genom mag tarmkanalen, från munnen till toaletten, medan en mindre del faktiskt bebor tarmen genom att fästa vid tarmslemhinnan. De flesta mikroorganismer är neutrala och uppfattas därför inte som ett hot av kroppen. Vår uppgift är att ge dem rätt förutsättningar så att de förblir neutrala och immunförsvaret inte aktiveras.

Inflammation i tarmen vid felaktig kost

Under en människas livstid passerar cirka 60 ton föda genom kroppen. Kosten påverkar inte bara våra egna celler utan även mikroorganismerna i tarmen. Dessa mikroorganismer vill vi ha ett gott samspel med, annars kan immunförsvaret aktiveras. Här följer tre orsaker till varför inflammation i olika grad kan uppstå.

För det första vill vi att mikroorganismerna ska stanna kvar i tarmen. Genom kosten behöver vi därför säkerställa att tarmcellerna får rätt näring så att tarmslemhinnan kan bygga en robust barriär mellan mikroorganismerna i tarmen och kroppens celler. Många har hört uttrycket ”läckande tarm”, som beskriver tillståndet när tarmslemhinnan är försvagad och mikroorganismer kan tränga ut i kroppen. Immunförsvarets dendritiska celler patrullerar kroppens slemhinnor och reagerar när de identifierar oacceptabla mikroorganismer. Detta leder till att immunförsvaret aktiveras och inflammation uppstår. Vid långvarig näringsbrist kan inflammationen bli kronisk och låggradig, vilket kopplas till flera av våra stora folksjukdomar, såsom hjärt kärlsjukdom, vissa cancerformer och även depression, då tarmen och hjärnan står i nära förbindelse.

För det andra kan felaktig kost, till exempel ett högt sockerintag, påverka tarmmiljön så att neutrala mikroorganismer förändrar sin karaktär. Immunförsvaret kan då uppfatta dem som oacceptabla trots att de inte är patogena. Resultatet blir inflammation som ett uttryck för att kroppen överreagerar.

För det tredje kan brist på rätt näringsämnen till mikroorganismerna leda till minskad bakteriell mångfald. I en bristfällig miljö kan bakterier som inte samarbetar med kroppen få för stort utrymme, på bekostnad av de som är mer gynnsamma.

Postbiotika skapar en gynnsam tarmmiljö och är föda till tarmcellerna

Mikrobiell fermentering innebär att livsmedel konserveras med hjälp av välgörande mikroorganismer, främst mjölksyrabakterier. Vid fermentering bildas bland annat kortkedjade fettsyror och andra viktiga fermenteringsmolekyler. Dessa ämnen benämns i vissa fall som postbiotika.

• Kortkedjade fettsyror är det främsta näringsämnet för cellerna i tarmslemhinnan, som bygger den barriär som skyddar kroppen från mikroorganismerna i tarmen. ”A good fence makes good neighbors.”
• Kortkedjade fettsyror är relativt svaga syror som kan tränga in i mikroorganismer. När mikroorganismer som förändrat sin karaktär utsätts för dessa syror tvingas de omfördela sina resurser och kan därigenom återgå till ett tillstånd som accepteras av kroppen. När mikroorganismerna inte längre uppfattas som ett hot avstannar immunförsvarets överreaktion och inflammationen kan klinga av.
• Fermenteringsämnen påverkar tarmmiljön i positiv riktning. I stället för att försöka tillföra nya bakterier via kosten, vilket ofta är svårt, är det mer effektivt att skapa en miljö där de bakterier som redan finns trivs och samarbetar med kroppen. Med hjälp av fermenteringsämnen gynnas just dessa bakterier.

Läs mer om postbiotika i tidningen Hälsa: ”Ny IBS behandling mer effektiv än probiotika”.

Postbiotika: Mikrobiellt fermenterad kost

Kosten spelar en avgörande roll för vårt välmående. För att både kroppen och mikroorganismerna ska fungera optimalt behöver vi välja livsmedel med ett tydligt näringsperspektiv. I den västerländska kosten utgör fermenterad mat i dag en mycket liten del jämfört med tidigare och jämfört med många andra kulturer runt om i världen.

Det finns därför goda skäl att öka intaget av mikrobiellt fermenterad kost av hög kvalitet och koncentration.

ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum där mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum DSM 9843 fermenterar havre. Denna typ av postbiotika är särskilt gynnsam vid tarmrelaterade symtom, till exempel vid IBS.