Så påverkar en tarmflora i obalans dig

Så påverkar en tarmflora i obalans dig

Tarmflorans balans är avgörande för både fysisk och psykisk hälsa. En obalanserad tarmflora kan bidra till låggradig inflammation, IBS och andra symtom. Genom att stärka tarmmiljön och tarmslemhinnan, bland annat med postbiotika, kan inflammation minska och tarmens funktion förbättras.

Kort översikt

  • Tarmfloran påverkar hela kroppens hälsa
  • Obalans kan leda till låggradig inflammation och IBS
  • Kronisk inflammation kopplas till många folksjukdomar
  • En stark tarmslemhinna skyddar mot immunaktivering
  • Postbiotika kan stärka tarmmiljö och minska symtom

Tarmflorans betydelse för hälsa och välmående

Tarmflorans tillstånd är av central betydelse för kroppens välmående. Många tillstånd och folksjukdomar har sitt ursprung i en obalanserad tarmflora som kroppen inte fullt ut accepterar. Kroppen kan då aktivera sitt försvarssystem, vilket ger upphov till olika grader av kronisk inflammation som kan visa sig genom olika symtom.

Vid låggradig inflammation, såsom vid IBS, kan symtom uppstå i form av diarré, förstoppning, buksvullnad, gaser, huvudvärk och ledproblem.

Kronisk inflammation ligger till grund för många av de nya folksjukdomarna. En balanserad tarmflora och en stark tarm är därför viktiga för att undvika inflammation. 

Ta hand om din mage och öka ditt välmående

Tarmfloran, eller mer korrekt vår tarmbiota, består av 1–2 kg mikroorganismer och påverkar hela kroppens funktion. Bakterierna producerar bland annat gaser, fettsyror, hormoner och vitaminer.

De ämnen som bildas av bakterierna påverkar hjärnans funktion och har betydelse för kommunikationen mellan hjärnan och tarmen, den så kallade gut–brain axis.

En välfungerande tarmbiota bidrar även till en frisk tarmslemhinna, vilket ökar motståndskraften mot att inflammation uppstår.

Under perioder av stress, sämre kostvanor, medicinering, inaktivitet och antibiotikaanvändning kan tarmmiljön rubbas och tarmslemhinnan försvagas. Vid dessa tillfällen är det extra viktigt att påverka tarmens miljö i rätt riktning, stärka tarmslemhinnan och vara uppmärksam på symtom.

Tarmflora och depression

Vid inflammation bildas ämnen som kallas cytokiner, vilka aktiverar immunförsvaret och initierar läkningsprocesser i kroppen.

Oavsett var i kroppen en inflammation uppstår skickas cytokiner ut, blodtillförseln ökar och vita blodkroppar mobiliseras. Cytokinerna signalerar även till hjärnan att en inflammation pågår.

När denna signalering pågår under en längre tid kan hjärnan svara genom att sänka humöret, vilket kan leda till nedstämdhet och i vissa fall depression. Detta är kroppens sätt att få oss att dra oss tillbaka för återhämtning.

Inflammation är livsnödvändig, men bör inte vara långvarig. Kronisk inflammation kan lägga grunden för en rad sjukdomar.

Livsstilsfaktorer såsom inaktivitet, sömnbrist, miljögifter, felaktiga kostvanor som påverkar tarmfloran negativt, övervikt och fetma är alla riskfaktorer som kan bidra till inflammation i kroppen.

IBS och en försvagad tarmslemhinna

Forskning visar allt tydligare att låggradig inflammation är en bakomliggande faktor vid IBS. Detta innebär att kroppens försvarsmekanismer är aktiverade, ofta till följd av en tarmflora som inte samarbetar optimalt med kroppen i kombination med en försvagad tarmbarriär.

En försvagad tarmbarriär innebär ökad genomsläpplighet i tarmen, ibland kallat ”läckande tarm”. När immunförsvaret aktiveras upprepade gånger kan detta leda till långvarig låggradig inflammation och IBS-symtom.

Hur vet man om man har läckande tarm?

Det är inte helt enkelt att avgöra om man har en läckande tarm, då symtomen ofta är diffusa. Magbesvär, trötthet, sänkt immunförsvar och depression kan förekomma. Däremot kan låggradig inflammation identifieras genom vävnadsprov från tarmslemhinnan.

Vad kan man göra för att normalisera en störd tarmflora?

Kosten och livsstilen påverkar tarmmiljön, vilket i sin tur påverkar tarmfloran. Tarmens miljö är minst lika viktig som att tillföra näring till bakterierna.

Genom att inta viss postbiotika kan tarmmiljön påverkas positivt, tarmfloran balanseras och ge förutsättningar för tarmslemhinnan att stärkas, vilket kan minska tarmens genomsläpplighet.

Det finns stora skillnader mellan olika postbiotika. ReFerm är ett postbiotikum som innehåller en hög koncentration av kortkedjade fettsyror, vilka är tarmslemhinnans främsta näringsämne.

Kan man förbättra sin tarmflora?

Postbiotika kan vara särskilt fördelaktigt vid obalans i tarmfloran. För många med magbesvär är det svårt att reparera tarmen enbart genom fiberintag, eftersom rätt bakterier saknas för att fermentera kostfibrerna.

För andra kan ett långvarigt lågt fiberintag innebära att man gradvis behöver vänja tarmen vid mer fiber, vilket tar tid.

Postbiotika finns naturligt i fermenterade livsmedel som surkål och yoghurt. ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum tillverkat av mikrobiellt fermenterad havre med hjälp av Lactobacillus plantarum DSM 9843.

Tarmflora och kostens betydelse

Kostfibrer bryts inte ner av kroppens enzymer i tunntarmen utan når tjocktarmen där de fermenteras av bakterier. Vid fermenteringen bildas kortkedjade fettsyror och gaser. Fermenterbara kostfibrer är därför mycket viktiga för tarmhälsan.

Kortkedjade fettsyror stärker tarmbarriären, har antiinflammatoriska effekter och påverkar kroppens ämnesomsättning positivt.

Eftersom olika fibrer påverkar tarmfloran på olika sätt är variation viktigt. Personer med IBS kan dock ha svårt att tolerera fermenterbara fibrer och reagera med gaser och uppblåsthet.

FODMAP-kost kan minska symtom, men kan också minska artrikedomen i tarmfloran och därmed förvärra dysbios på sikt.

Bra mat för tarmfloran

En varierad och balanserad kost gynnar både kroppen och tarmfloran. Genom att äta olika typer av kostfibrer skapas mångfald i mikrobiotan.

Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fullkorn, surdegsbröd, mjölksyrade grönsaker samt fet fisk med omega-3 är bra för tarmfloran.

Vid diarrédominerad IBS kan olösliga fibrer från fullkornsprodukter behöva begränsas.

Havre är särskilt intressant då det innehåller både lösliga och fermenterbara fibrer. Havregrynsgröt är därför ofta ett bra val för tarmen.