Hur vet jag om jag har IBS?
IBS är ett vanligt mag-tarmtillstånd som innebär att tarmen är överkänslig och fungerar annorlunda, utan att man kan hitta en tydlig bakomliggande sjukdom. Symtomen varierar mellan individer och kan innefatta smärta, gaser, diarré och förstoppning. Nyare forskning pekar på att låggradig inflammation i tarmen kan vara en bidragande faktor.
Kort översikt
- IBS står för irritable bowel syndrome
- Tillståndet kallas även lättretbar eller överkänslig tarm
- Cirka 15–20 procent av befolkningen beräknas ha IBS
- Symtomen varierar och kan påverka livskvaliteten
- Forskning tyder på koppling till låggradig inflammation i tarmen
Vad är IBS?
IBS är en förkortning av irritable bowel syndrome. Översatt kan det beskrivas som en lättretbar eller överkänslig tarm. IBS går även under namnen colon irritabile och funktionella tarmbesvär.
Man beräknar att 15–20 procent av befolkningen lider av IBS, vilket gör tillståndet till ett av våra vanligaste mag-tarmbesvär. Hittills har det varit svårt att hitta tydliga fysiska förklaringar med dagens kunskap. Därför benämns IBS ofta som ett syndrom snarare än en sjukdom.
I takt med att forskningen kring tarmen och tarmfloran utvecklas visar resultaten allt tydligare att mycket av det vi benämner IBS kan kopplas till låggradiga inflammationer i tarmen.
Vanliga symtom vid IBS
Symtomen vid IBS varierar från person till person, men de flesta upplever ett eller flera av följande besvär:
- Uppblåsthet, ofta värre under dagen
- Gaser
- Förstoppning
- Diarré
- Omväxlande förstoppning och diarré
- Ofullständig tarmtömning, känslan av att inte vara färdig på toaletten
- Knip
- Buller från magen
- Smärta, ofta lokaliserad till höger eller vänster sida under revbenen
Trötthet, ledvärk, huvudvärk, torra slemhinnor, dålig sömn och humörsvängningar är andra symtom som också kan kopplas till IBS.
Kriterier för definition av IBS
IBS definieras bland annat utifrån följande kriterier:
Återkommande buksmärta, i genomsnitt minst en dag per vecka under de senaste tre månaderna, som är associerad med två eller fler av följande:
- Relaterad till tarmtömning
- Associerad med förändrat antal avföringar
- Associerad med förändrad konsistens på avföringen
Kriterierna ska vara uppfyllda under de senaste tre månaderna, med symtomdebut för mer än sex månader sedan. Kontakta alltid läkare eller dietist för bedömning och för att utesluta andra allvarliga sjukdomar.
Vanlig anledning till tarminflammation
Cirka 70–80 procent av immunförsvarets kapacitet används till att övervaka och försvara kroppens slemhinnor. Immunförsvaret skyddar oss mot inträngande mikroorganismer via alla slemhinnor i kroppen, där slemhinnan i tjocktarmen är den största.
Denna slemhinna utgör det första skyddet mot bakterierna i tarmen. Om barriärfunktionen är försämrad och läckage uppstår kan bakterier tränga igenom tarmväggen och bidra till inflammation i tarmen. Genom att ta hand om tarmslemhinnan kan risken för lokal inflammation och dess symtom minska.
Kortkedjade fettsyror
Kortkedjade fettsyror är den främsta energikällan för tarmcellerna och bidrar till att stärka tarmens barriärfunktion mot oönskade bakterier. Dessa fettsyror, även kallade SCFA (short-chain fatty acids), bildas naturligt i tjocktarmen när tarmfloran fermenterar ämnen som passerat tunntarmen utan att brytas ner.
De viktigaste av dessa ämnen är kostfibrer, som kan fermenteras av bakterier i tarmfloran.
Det kan dock vara svårt att tolerera ett tillräckligt stort intag av kostfiber för att producera den mängd kortkedjade fettsyror som behövs. Ett högt fiberintag kan orsaka diarré och magont, och mängden probiotika som överlever hela vägen till tjocktarmen är också begränsad.
Historiskt utgjorde fermenterade livsmedel en större del av kosten än i dag. Med hjälp av bakterier konserverades maten och hållbarheten förlängdes. I takt med moderna förvaringsmetoder får vi i dag i oss mindre mängd kortkedjade fettsyror och andra fermenteringsprodukter som är gynnsamma för tarmfloran.
