Inte bara probiotika för en tarmflora i obalans

En tarmflora i obalans kan bidra till inflammation och många vanliga mag- och tarmsymtom. Genom att tillföra rätt näring kan tarmmiljön stärkas så att den unika tarmfloran själv får möjlighet att återhämta sig. Postbiotika spelar här en viktig roll för att skapa balans och stödja tarmens barriärfunktion.

Kort översikt

• Tarmfloran är unik och avgörande för vår hälsa
• Modern livsstil kan leda till dysbios och utarmad tarmflora
• Antibiotika, processad mat och stress påverkar tarmmiljön negativt
• Probiotika kan ge tillfällig effekt men återställer inte mångfalden
• Kostfiber är viktigt men kan vara svårt att tolerera vid obalans
• Postbiotika tillför färdigfermenterad näring till tarmen
• Rätt näring skapar förutsättningar för tarmens egen återhämtning

En tarmflora i obalans

Många lider idag av symtom på grund av en tarmflora i obalans. Med hjälp av rätt näring kan en miljö skapas där den unika tarmfloran själv kan utvecklas och återhämta sig.

Bakterier och andra mikroorganismer finns överallt på jorden, även i oss människor. De flesta återfinns i tjocktarmens tarmflora. Tarmfloran är unik och byggs upp från det att vi föds sterila fram till cirka tre års ålder. Den är komplex och kan liknas vid en regnskog, där en mångfald av olika arter lever både i konkurrens och i symbios med varandra och värddjuret, människan.

Under vår livstid påverkas tarmfloran av det vi äter och hur vi lever. När någon del rubbas kan många andra delar påverkas samtidigt, och tarmfloran hamnar i en dysbios, det vill säga i obalans.

Läs mer här.

Utarmning av tarmfloran

Vissa bakterier är sjukdomsframkallande för oss. Tidigare var smittsamma bakteriesjukdomar vanliga folksjukdomar, tills antibiotika upptäcktes. Antibiotika påverkar dock tarmfloran kraftigt eftersom de inte bara slår ut sjukdomsframkallande bakterier utan även många andra bakterier samtidigt.

Sjukdomsframkallande bakterier kan dessutom utveckla resistens, vilket leder till att ännu kraftigare och bredare antibiotika behöver användas, något som ytterligare utarmar tarmfloran. Samtidigt steriliserar vi vår mat genom kokning, stekning och pastörisering och lagrar den i kyla istället för att, som tidigare, i större utsträckning fermentera livsmedel. Därtill har socker, tillsatser och processad mat fått ett större utrymme, vilket påverkar den miljö där bakterierna ska leva i mångfald och symbios med varandra och med oss.

När tarmfloran utarmas reduceras vissa bakteriearter medan andra tar över. Balansen förskjuts och detta påverkar oss. Tarmbarriären kan försvagas vid brist på specifika näringsämnen, vilket gör att bakterier kan tränga ut i kroppen och trigga immunförsvaret att bilda inflammation. Dagens folksjukdomar är därför ofta inte smittsamma infektioner utan kroniska, låggradiga inflammationer, som anses bidra till bland annat vissa cancerformer, depression samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Livsstil påverkar tarmfloran

Det positiva är att tarmfloran går att påverka. En långsiktig livsstilsförändring som innefattar näringsrik kost, även för bakterierna, minskad stress och fysisk aktivitet kan förbättra tarmhälsan. Nedan följer tre kostrelaterade områden som är kopplade till tjocktarmens tarmflora.

Probiotika

Probiotika består främst av mjölksyrabakterier och finns både i livsmedel och i tillskottsform. Vid intag kan en positiv effekt upplevas medan bakterierna passerar genom kroppen. Probiotiska mikroorganismer koloniserar dock inte tarmen varaktigt utan behöver intas kontinuerligt.

De kan inte ersätta andra bakteriearter eller återställa en rubbad tarmflora i fråga om artrikedom. Att försöka återskapa en komplex tarmflora enbart med probiotika kan liknas vid att försöka återskapa en regnskog genom att plantera några få träd. Probiotika kan ha sin plats, men kan inte ersätta en varierad och näringsrik kost.

Prebiotika

Prebiotika är fermenterbara kostfibrer, det vill säga kolhydrater som passerar tunntarmen och når tjocktarmen. Dessa fungerar som näring för vissa bakterier som fermenterar fibrer till kortkedjade fettsyror och andra metaboliter.

Det rekommenderade dagliga fiberintaget ligger på cirka 25–35 gram. Fiber bidrar till mättnad, stabilt blodsocker och goda blodfetter. Fiber finns bland annat i grovt mjöl och gryn, som havre, rotfrukter, grovt bröd, frukt och grönsaker.

Sju av tio svenskar får i sig för lite fiber. För personer som redan har en störd tarmflora kan ett ökat fiberintag dock orsaka besvär. Att ytterligare minska fiberintaget är dock ofta kontraproduktivt, eftersom det kan leda till brist på kortkedjade fettsyror och ytterligare utarmning av tarmfloran.

Postbiotika

När tarmfloran är i obalans är det ofta svårt att återställa den enbart med probiotika eller fiber. Forskning visar att viss postbiotika kan bidra till att normalisera tarmmiljön. Postbiotika är bland annat de näringsämnen som uppstår när vissa bakterier fermenterar livsmedel.

Fermentering är ett uråldrigt sätt att konservera mat, och historiskt sett var intaget av fermenterade livsmedel betydligt högre än idag. Genom fermenterade livsmedel tillförs tarmen kortkedjade fettsyror och andra metaboliter, vars sammansättning beror på råvara och bakteriestam.

Kortkedjade fettsyror är den främsta näringskällan för tjocktarmens slemhinna. En robust slemhinna hindrar bakterier från att tränga in i kroppen och aktivera immunförsvaret. Dessa fettsyror bidrar även till ett gynnsamt pH-värde i tarmen, vilket gynnar bakterier som lever i symbios med kroppen. Med rätt näring skapas därmed en miljö där tarmfloran kan återhämta sig på egen hand.

Få en tarm i balans

ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum som innehåller kortkedjade fettsyror från mikrobiell fermentering av fiber från havre med hjälp av lactobaciller. ReFerm kan användas när den egna fermenteringen i tarmen inte fungerar optimalt.