Probiotika

Probiotika kan ge tillfällig symtomlindring men förändrar inte tarmfloran långsiktigt. Vid IBS är det istället brist på fermenterade näringsämnen och låggradig inflammation som ofta ligger bakom besvären. Postbiotika tillför färdigbildade näringsämnen som stärker tarmslemhinnan och skapar en mer gynnsam tarmmiljö.

Kort översikt

• Probiotika är levande bakterier med tillfälliga effekter
• De kan inte kolonisera tarmen permanent
• Forskning visar begränsad effekt vid IBS
• Låggradig inflammation är vanligt vid IBS
• Postbiotika tillför näring som stärker tarmbarriären
• ReFerm är ett postbiotikum med visad effekt i studier

Vad är probiotika?

Probiotika definieras som ”levande mikroorganismer som, när de ges i tillräckliga mängder, ger hälsofördelar hos den som intar dem” (WHO, 2002). Probiotika ska vara levande, motstå magsyra och överleva ner till tjocktarmen. Probiotikastammen ska vara vald för en särskilt önskad effekt, som ska påvisas i studier. Probiotika kallas ibland även för ”goda bakterier”. De allra flesta bakterier är dock neutrala, det vill säga varken goda eller patogena. Anledningen till att probiotika räknas som goda är att de arbetar i symbios med kroppen.

Vilka probiotika finns det?

Det finns en mängd olika probiotika som består av specifika bakteriestammar. De mest studerade tillhör släktena Bifidobacterium och Lactobacillus, bland annat arterna Bifidobacterium bifidum (bifidus), Lactobacillus plantarum, Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus reuteri och Lactobacillus casei.

Vilken probiotika ska man välja?

Vi föds med en steril tarm och kolonisering av mikroorganismer sker främst under de första två till tre levnadsåren. Därefter sker endast gradvisa förändringar i tarmflorans sammansättning genom livet. En normal tarmflora beräknas omfatta 800–1000 unika arter och bestå av upp mot 100 000 miljarder mikroorganismer, varav majoriteten är bakterier. Probiotiska mikroorganismer kan inte varaktigt kolonisera tarmen utan måste intas kontinuerligt. Varje tarmflora är unik och det som passar en individ passar inte nödvändigtvis en annan. Därför är det i praktiken omöjligt att säga vilken probiotika som är bäst för alla.

Varför äta probiotika?

Vår moderna livsstil, som bland annat inkluderar överdriven användning av antibakteriella medel, antibiotikakurer där även nyttiga bakterier slås ut, processad mat, tillsatser, pesticider, högt intag av fett och socker samt stress, har förändrat både innehållet och mångfalden i tarmfloran. Detta påverkar även förekomsten av probiotika.

Studier visar att probiotika kan ge vissa må-bra-effekter medan de passerar genom mag-tarmkanalen. Däremot ifrågasätts teorin att probiotika skulle kolonisera tjocktarmen och tränga undan oönskade bakterier, då vetenskapligt stöd saknas. Forskning visar istället att tarmens miljö, som bland annat påverkas av näringstillförsel, är mer avgörande för vilka mikroorganismer som gynnas.

Vad är probiotika bra för?

Probiotika, liksom andra mikroorganismer, hjälper till att bryta ner (fermentera) livsmedel som når tjocktarmen. När probiotika fermenterar livsmedel bildas näringsämnen som fungerar som näring åt andra bakterier och mikroorganismer, vilket kan bidra till ökad mångfald i tarmfloran.

Hjälper probiotika vid IBS?

Den övergripande önskvärda effekten av probiotika kan delas in i tre områden:

• Må-bra-effekter
• Förebyggande av sjukdom (profylaktiskt)
• Behandling av sjukdom

Probiotika har studerats i årtionden, men det finns inga bevis för att probiotika kan förebygga eller bota sjukdomar eller tillstånd såsom IBS.

Forskning visar att låggradig inflammation kan vara en bakomliggande faktor vid IBS. Hos personer med IBS har inflammationsmarkörer påvisats i biopsier av tarmvävnad. Kroniska inflammationer anses ligga bakom många av dagens folksjukdomar, däribland IBS, som drabbar cirka 15–20 % av befolkningen.

För att minska och reducera inflammation behöver tarmen innehålla bakterier som kan fermentera kolhydrater – något som probiotiska bakterier generellt inte gör. Vid mikrobiell fermentering av kolhydrater bildas kortkedjade fettsyror och andra metaboliter som ger näring åt tarmslemhinnans celler och skapar en tarmmiljö som gynnar bakterier som samarbetar med kroppen.

Dessa näringsämnen bidrar till en balanserad tarmflora och stärker tarmens barriär, tarmslemhinnan, så att den inte blir för genomsläpplig. Om barriären försvagas kan bakterier tränga ut i kroppen, varpå immunförsvaret aktiveras och inflammation uppstår. Dessa näringsämnen bildas när vissa bakterier fermenterar kostfiber.

Till gruppen postbiotika hör livsmedel som innehåller mikrobiellt fermenterade kolhydrater.