Symptom vid IBS

Symptom vid IBS

IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom som kännetecknas av återkommande buksmärta och förändrade avföringsvanor. Diagnosen ställs utifrån symtom och genom att utesluta andra sjukdomar. Genom att stärka tarmfloran och tarmslemhinnan kan symtom lindras och livskvaliteten förbättras.

Kort översikt

  • IBS ger symtom som magont, gaser, uppblåsthet och ändrade toalettvanor
  • Diagnosen baseras på symtom, inte på prover
  • IBS kan delas in i olika typer beroende på avföring
  • Låggradig inflammation kan vara en bakomliggande orsak
  • Rätt näring till tarmen kan lindra besvären

Misstänker du att du har IBS?

Misstänker du att du har IBS? 

Här nedan har vi listat några typiska symtom vid IBS:

  • Bråttom till toaletten
  • Känslan av att inte riktigt vara helt klar efter tarmtömning
  • Behov av att krysta mycket vid toalettbesök
  • Buksvullnad, ballongmage och uppblåsthet
  • Gaser
  • Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter tarmtömning
  • Oregelbundna avföringsvanor

Kom ihåg att alla ibland kan ha tillfälliga magproblem, vilket inte behöver innebära IBS eller annan sjukdom. Har du däremot haft besvär i över tre månader, eller känner oro över dina symtom, rekommenderas att du kontaktar läkare.

Vad är IBS?

IBS (Irritable Bowel Syndrome) kan beskrivas som en funktionell mag-tarmsjukdom med en överkänslig tarm. Eftersom det är en funktionell störning visar prover och undersökningar oftast inget avvikande. Däremot finns en ökad känslighet i hela mag- och tarmkanalen.

Är IBS ärftligt?

Idag vet man inte exakt vad som orsakar IBS och troligtvis är flera faktorer involverade. Kost, läkemedel, tarmflora, tarmflorans metabola produkter samt immunsystemet har sannolikt betydelse, liksom en ärftlig komponent.

Man har även sett att en tidigare infektion med Campylobacter, som orsakar magsjuka, kan vara en bidragande faktor till IBS.
(Källa: IBS – Irritable tarm, s. 55)

I takt med att forskningen kring tarmen och tarmfloran utvecklas visar allt fler studier att många fall av IBS kan kopplas till låggradig inflammation i tarmen.

Hur fastställer man en diagnos?

Det finns inga tester som ensamma kan visa att man har IBS. Diagnosen ställs istället genom en noggrann genomgång av symtom samt utredning för att utesluta andra sjukdomar.

IBS kan komma i skov, med perioder som är lugnare och nästan symtomfria.

Även om symtomen varierar mellan individer finns gemensamma diagnoskriterier.

Diagnoskriterier för IBS

IBS kännetecknas av kronisk buksmärta som är relaterad till tarmtömning, förändrad avföringskonsistens eller avföringsfrekvens.

Återkommande buksmärta, i genomsnitt minst en dag per vecka under de senaste tre månaderna, associerad med minst två av följande:

  • Relaterad till tarmtömning
  • Associerad med förändrat antal avföringar
  • Associerad med förändrad konsistens på avföringen

Kriterierna ska ha varit uppfyllda under de senaste tre månaderna, med symtomdebut för mer än sex månader sedan.

Kontakta alltid läkare eller vårdcentral för korrekt bedömning och för att utesluta andra allvarliga sjukdomar.

Olika typer av IBS

IBS delas in i fyra undergrupper baserat på avföringens konsistens:

  • IBS-C – förstoppningsdominerad
  • IBS-D – diarrédominerad
  • IBS-M – blandad avföring
  • IBS-U – icke-klassificerbar typ

Tips för att lindra din IBS

Även om det är svårt att exakt definiera vad en ”hälsosam” tarmflora är, har man sett att många personer med IBS har en avvikande tarmflora jämfört med friska individer.

Tarmens skick är starkt kopplat till den generella hälsan. En genomsläpplig och skör tarmbarriär kan vara startpunkten för flera hälsoproblem. Vid ökad tarmgenomsläpplighet (”leaky gut”) kan bakterier och mikroorganismer tränga ut i kroppen och bidra till inflammation, vilket i sin tur kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer och demens.

Läs mer om den senaste forskningen på tarmbarriärens roll för vår hälsa här, i den vetenskapliga tidsskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Så lindrar du dina symtom

Därför är det viktigt att ta hand om sin tarmflora och säkerställa att tarmslemhinnan får rätt näring för att hålla sig stark och robust. En välmående tarmslemhinna minskar risken för ökad genomsläpplighet.

Genom att dricka ReFerm tillförs en hög koncentration av kortkedjade fettsyror, vilka är tarmslemhinnans främsta näringskälla.