Vad är probiotika?
Probiotika definieras som “levande mikroorganismer som när de ges i tillräckliga mängder ger hälsofördelar hos den som intar dem” (WHO 2002). Probiotika ska vara levande, probiotika ska motstå magsyra och överleva ner i tjocktarmen och probiotikastammen ska vara vald för en särskilt önskad effekt, som ska påvisas i studier. Probiotika kallas ibland också för ”goda bakterier”. De allra flesta bakterier är egentligen neutrala, dvs varken goda eller onda (patogena), men anledningen till att probiotika räknas som goda är att de arbetar i symbios med kroppen
Vilka probiotika finns det?
Det finns en mängd olika probiotika som är specifika stammar. De mest studerade tillhör släktena Bifidobacterium och Lactobacillus bland annat med arterna Bifidobacterium bifidum (bifidus), Lactobacillus plantarum, Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus reuteri och Lactobacillus casei.
Vilken probiotika ska man välja?
Vi föds med en steril tarm och mikroorganismers kolonisering sker primärt under de första två till tre levnadsåren. Därefter sker det enbart en gradvis förändring i sammansättningen av tarmens mikroorganismer genom livet. En normal tarmflora beräknas omfatta 800 till 1000 unika arter och bestå av bortåt 100 000 miljarder mikroorganismer, varav den övervägande delen är bakterier. Probiotiska mikroorganismer kan inte varaktigt kolonisera tarmen utan måste intas kontinuerligt. Varje tarmflora är unik. Vad som passar till en individ, passar inte till en annan och därför är det egentligen omöjligt att säga vilken bakterie eller probiotika som respektive individ kan få fördel av.
Varför äta probiotika ?
På grund av vår livsstil som bland annat inkluderar ett överdrivet sanerande med antibakteriella medel, antibiotika där bakterier, däribland probiotika slås ut, processad mat, tillsatser, pesticider, för mycket fett och socker och stress, så har innehållet och mångfalden i tarmfloran förändrats, vilket bland annat påverkar förekomsten av probiotika.
Studier visar att det kan finnas vissa må-bra effekter medan probiotika passerar genom mag-tarmsystemet. Teorin att probiotika skulle kolonisera tjocktarmen och tränga undan oönskade bakterier ifrågasätts dock alltmer i brist på studieresultat. Tarmfloran är individuell och forskning visar att tarmens miljö, som bland annat påverkas av näringstillförsel, är mer avgörande för vilka mikroorganismer som gynnas. Genom att påverka tarmmiljön kan tarmflorans sammansättning och mångfald förändras.
Vad är probiotika bra för?
Probiotika, liksom andra mikroorganismer, hjälper till att bryta ner (fermentera) livsmedel som kommer ner till vår tjocktarm. När probiotika fermenterar livsmedel bildas näringsämnen som är till näring till andra bakterier och mikroorganismer, vilket gynnar mångfalden.
Hjälper probiotika vid IBS?
Den övergripande önskvärda effekten av probiotika kan delas in i tre områden:
- Må bra
- Förebygga sjukdomar (profylaktiskt)
- Bota sjukdomar
Det har studerats på probiotika i årtionden men det finns inte bevis för att probiotika skulle förebygga eller bota sjukdom eller tillstånd.
Forskning visar att låggradig inflammation kan vara en bakomliggande faktor vid IBS. I studier med personer som diagnostiserats med IBS har inflammationsmarkörer påvisats vid biopsi av tarmvävnad. Kroniska inflammationer anses vara anledning till många av dagens folksjukdomar, däribland IBS, som bortåt 15 – 20% av befolkningen lider av. Inflammation är kroppens sätt att försvara sig mot stress, skador, partiklar och substanser som kroppen uppfattar som inkräktande.
För att minska risken för, lindra vid och reducera inflammation behöver tarmen innehålla bakterier som kan fermentera kolhydrater, vilket probiotika-bakterier inte gör. Vid mikrobiell fermentering av kolhydrater bildas kortkedjiga fettsyror och andra metaboliter som ger näring åt tarmslemhinnas celler och skapar en miljö i tarmen som främjar att tarmflorans metabolism (ämnesomsättning) är fördelaktig för kroppen och som främjar antalet av mikroorganismer som arbetar i symbios med kroppen.
Dessa näringsämnen bidrar till att en tarmflora är i balans och stärker tarmens barriär, tarmslemhinnan, så att den inte blir för genomsläpplig. Bakterier kan annars tränga ut i kroppen. varpå kroppens immunförsvar triggas och bildar en inflammation som försvar. Dessa näringsämnen bildas när vissa bakterier fermenterar kostfiber.
Till gruppen av POSTBIOTIKA tillhör livsmedel, som innehåller mikrobiellt fermenterade kolhydrater. ReFerm är ett postbiotikum som i studier visat sig lindra symptom och reducera inflammation i tarmen.
