Symtom på inflammation i tarmen
Jag har diarré! Jag har förstoppning! Jag har både diarré och förstoppning! Jag har ont i magen! Jag har gaser och pruttar! Jag är så otroligt trött! Jag har ett sådant sug efter mat även om jag egentligen inte är hungrig.
Besvären är många. Somliga är diagnostiserade med IBS, andra inte. Många har bukrelaterade problem såsom diarré, förstoppning och buksmärtor, men även trötthet, sömnbesvär, ledont, huvudvärk, humörsvängningar och nedsatt immunförsvar är förekommande symtom.
Diagnoser
IBS kan diagnostiseras när inga organiska orsaker kan hittas. Redan 1933, för snart 90 år sedan, var vetenskapen överens om detta. Sedan dess har kriterierna för diagnostiseringen utvecklats. Idag har IBS följande symtomkriterier:
Återkommande buksmärtor i genomsnitt, minst en dag per vecka, under de senaste tre månaderna, som är associerad med två av följande kriterier
- Relaterad till tarmtömning
- Associerad med förändrat antal avföringar
- Associerad med konsistens på avföring
Med alla nya kriterier för diagnos av IBS har det medfört att antalet som får diagnosen IBS har minskat. De som tidigare skulle ha blivit diagnostiserade med IBS har fått andra funktionella diagnoser som t ex intolerans mot laktos och gluten.
Inflammationer
Forskning börjar intressera sig för om personer med IBS kan ha en låggradig inflammation i tjocktarmen. Kunskap och tester förfinas allteftersom, så i framtiden kommer vi förmodligen också kunna diagnostisera och etikettera IBS och de olika symtomen annorlunda. Redan idag kan man finna inflammationsmarkörer vid bioposi av tjocktarmens slemhinna.
Ulcerös kolit innebär en tydlig inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen med IBS-liknande symtom men där blod och slem vanligtvis förekommer i avföringen och ibland är kombinerad med viktnedgång. De behandlingar som står till buds läker inte ulcerös kolit men har som mål att dämpa inflammationen och reducera symtomen.
Antalet människor med magtarmrelaterade problem ökar starkt. Nästan varannan svensk upplever att de har tarmproblem (2019), vilket är en ökning med 10 procentenheter på två år enligt Tarmrapporten. Därmed blir symtom kopplade till tarmen den vanligaste anledningen till att uppsöka sjukvården. Vad beror denna utveckling på?
Brist på näringsämnet kortkedjade fettsyror
Frekvent förekommande är att koppla tarmrelaterade symtom till vårt levnadssätt. Den så kallade västerländska dieten med högt intag av socker, mättade fetter och processad mat missgynnar en fungerande och balanserad tarm. Att kosten spelar så stor roll är inte märkligt med tanke på att cirka 60 ton mat passerar genom vårt matsmältningssystem under en genomsnittlig livstid. Val av näringsämnen blir viktig för vårt välmående.
Källa: Magkliniken. Hämtad den 11 november 2020.
https://magkliniken.se/5-steg-for-att-laka-en-lackande-tarm/
Tjocktarmens uppgift är bland annat att suga upp vattnet från födan efter det att det mesta av näringsämnena tagits upp av tunntarmen. När det fungerar tillfredsställande blir avföringen normal. I tjocktarmen ska en del av de fermenterbara kolhydraterna, kostfibrerna, omvandlas till ett viktigt näringsämne: de kortkedjade fettsyrorna. Med den kost vi idag generellt intar är de fermenterbara kolhydraterna en bristvara.
Det är dessutom svårt att äta de mängder fiber som behövs. I äldre tider åt vi väsentligt mer färdigfermenterad kost och kunde därmed i mycket större utsträckning tillgodose behovet av de kortkedjade fettsyrorna och andra metaboliter, som framkommer vid mikrobiell fermentering, också kallat postbiotika.
ReFerm är ett högkoncentrerat postbiotikum som innehåller en stor och komplex mängd kortkedjade fettsyror och andra metaboliter. ReFerm stärker tarmfloran och tarmbarriären, vilket kan leda till att reducera symtom.
Vikten av en fungerande tjocktarmsslemhinna
Det är i tjocktarmen som den största delen av alla mikroorganismer, som finns i tarmsystemet residerar (bor). De flesta mikroorganismer passerar genom systemet men en del residerar längs med tarmslemhinnan eller tarmbarriären, där de spelar en viktig roll för människokroppen.
Forskning visar att tarmslemhinnan spelar en mycket viktig roll. En stark och robust tarmslemhinna ska framför allt säkerställa att mikroorganismerna stannar kvar i tarmen. Vid skör och läckande tarm tränger bakterier och stora molekyler ut ur tarmen och in i kroppen, varpå kroppens immunförsvar aktiveras. En inflammation kan skapas. Vid försämrat näringsintag till tarmslemhinnans celler kan även den resterande tarmfloran påverkas negativt. Tarmcellernas ämnesomsättning fungerar som en kontrollknapp till tarmfloran, som kan pendla mellan att vara i balans (homeostatisk) och dysfunktionell. Tarmslemhinnans kondition är således viktig för hela tarmflorans välmående.
Fler orsaker till inflammationer
Idag visar forskningen att det finns ett klart samband mellan hjärnan och tarmen (microbiota-gut-brain). Att vara stressad och ständigt vara ”på” kan därmed också vara inflammationsskapande.
Källa: The Microbiota-Gut-Brain Axis. Hämtad 11 november 2020
https://journals.physiology.org/doi/full/10.1152/physrev.00018.2018#
Vad kan man göra?
Främsta rådet är att reducera och lindra symtom genom kosten. Det finns olika typer av kostdieter. Många provar att ta bort de fermenterbara kolhydraterna ur kosten. Andra tar kosttillskott i form av probiotika och kostfibrer i hopp om att öka produktionen av kortkedjade fettsyror i tarmen. Med ett högkoncentrerat postbiotikum, som ReFerm, tillförs färdigfermenterade kortkedjade fettsyror och andra fermenterade molekyler direkt till tarmslemhinnan.
Vi är faktiskt inte vad vi äter – utan vilka näringsämnen kroppen kan uppta!
Ge din tarm de bästa förutsättningarna att vara intakt.
Om du har långvariga magtarmproblem är det alltid viktigt att säkerställa att det inte föreligger en allvarlig organisk sjukdom med hjälp av läkare.
